Skriv ut

Effekter på miljö och människa

Effekter på miljö och människa vid exponering för ämnen från fabriksmålad byggplåt.

PVC-plastisol-färgsystem

PVC (polyvinylklorid)

Inga negativa effekter av PVC under användningen har rapporterats. De omfattande studier som utförts avseende bildning av miljöfarliga dioxiner vid PVC-tillverkning och i samband med förbränning av PVC visar entydigt att dioxin inte bildas vid tillverkningen och den dioxinbildning som sker i samband med förbränning är så låg att den knappt är mätbar.

Ftalater

De ftalater som används i PVC-plastisol-färgsystem som ett ”slags lösningsmedel” har antagits kunna vara cancerframkallande.

Man misstänker vidare att de bland annat kan orsaka hormonstörningar. Det finns dock inte något entydigt vetenskapligt bevis för att så är fallet.

Som nämndes tidigare anses den atmosfäriska fotokemiska nedbrytningen av avgivna ftalater från PVC-plastisolbelagd plåt dessutom ske snabbt. Bidraget till miljöbelastningen och exponeringen av ftalater från byggnadsplåt på människa torde vara av underordnad betydelse i jämförelse med andra källor. Enligt regeringens proposition 1997/98:145 bör användningen av dietylhexylftalat (DEHP) och andra mjukgörare med skadliga eller misstänkt skadliga hälso- eller miljöeffekter i PVC för utomhusbruk dock avvecklas på frivillig väg senast år 2001.

Stabilisatorer

Organiska tennföreningar ingår i KemIs ”Begränsningslistan 1996”. Som stabilisatorer för PVC används i Sverige di-n-butyltenn- och di-n-oktyltennföreningar. Till till exempel båtfärger har tidigare använts trialkyltennföreningar. Då dessa visat sig vara mycket toxiska, har de förbjudits. Däremot har tidigare inga invändningar rests mot dialkyltennföreningar vare sig i Sverige eller i utlandet. Enligt regeringens proposition 1997/98:145 gör regeringen dock den bedömningen att de mest miljöskadliga tennstabilisatorerna måste avvecklas snabbt och att användningen av tennstabilisatorer bör begränsas på frivillig väg av tillverkare och importörer av plastprodukter. På internationell nivå genomfördes nyligen ett arbete med att ta fram data avseende miljöexponeringen av organiska tennföreningar i PVC-plast. Man kom fram till att mono- och dialkyltennföreningar inte är persistenta i miljön och att förekomsten av dessa är negligerbar. Den sammanfattande bedömningen blev att det är mycket liten risk för negativa effekter i miljön och därmed finns inget behov av att begränsa användning av tennstabilisatorer i PVC-plast.

Polyuretan-färgsystem

Polyuretan (uretanharts) tillverkas av isocyanater och små restmängder av dessa finns alltid i polymeren. Under senare tid har man upptäckt att när polyuretan upphettas frigörs isocyanater, som kan skada bland annat luftvägarna hos människor som exponeras. Man räknar med att sönderdelningen kan börja vid cirka 150 – 200 °C och ibland vid lägre temperaturer. Sådana temperaturer kan uppstå till exempel vid kapning med rondell. Denna typ av arbetsmetod är sällsynt i plåtslagarnas arbete.