Skriv ut

Allmänt

Det finns grundläggande skillnader mellan färger som levereras till konsument- och yrkesmåleri och färger till industriell verksamhet.

Industrifärg är oftast specialkomponerad för en viss appliceringsteknik och ett visst underlag (se avsnittet om fabriksmålad plåt).

Färg till konsument- och yrkesmåleri följer ett visst uppbyggnadsmönster och appliceringen är likartad – normalt med pensel eller roller. Man målar ” på plats” och möjligheterna att använda skydds- eller reningsutrustning är begränsade.

Färg som produkt har två huvudfunktioner – den ska förhöja det estetiska värdet och den ska skydda underlaget. Färg består i regel av bindemedel, pigment, lösningsmedel och tillsatser. En vanligt förekommande procentuell andel är enligt följande:

  • Bindemedel 33 %
  • Lösningsmedel 35 %
  • Pigment och fyllmedel 30 %
  • Tillsatser 2 %

Bindemedlets funktion är att hålla samman färgskiktet och säkerställa vidhäftning till underlaget. Bindemedlets egenskaper styr till stor del färgens användningsområde. Det utgör också den direkta kontaktytan mot omgivningen och krav ställs därför på dess fysiska och kemiska tålighet samt på dess utseende. Färger delas vanligen in efter vilket bindemedel som dominerar, till exempel akryllatexfärg, alkydfärg.

Pigmentet är det vi ser i färgen. Traditionellt har oorganiska jordpigment använts i målarfärg. Titandioxid är det i särklass vanligaste pigmentet i målarfärg. Organiska pigment ger ofta briljanta färgstarka kulörer, vilket bland annat utnyttjas i färghandelns brytsystem.

Till gruppen pigment hör också fyllmedlen. De kan ingå till avsevärda halter i vissa produkter och kan även ha andra funktioner än ren utfyllnad, exempelvis som förtjockning, att förbättra strykbarheten med mera. Fyllmedlen är ofta olika mineral av karbonat eller silikat.

Uttrycket lösningsmedel används ofta som samlingsbeteckning för alla flyktiga, organiska vätskor som ingår i färg och som avdunstar vid användningen. Vatten är i egentlig mening snarare ett dispersionsmedel än ett lösningsmedel.

Många organiska lösningsmedel är mer eller mindre hälsofarliga.

Ett flertal egenskapsförbättrande tillsatser används i färg. De doseras i låga halter och några av dessa har uppmärksammats på grund av sina dokumenterade eller befarade negativa effekter på miljön och människans hälsa. Exempel på sådana tillsatser är:

  • dispergeringsmedel för pigment och bindemedel
  • korrosionsinhibitorer
  • biocider
  • mjukgörare