Skriv ut

Framställningsmetoder och användning

Den största delen av både den primära och den sekundära stålproduktionen sker med ungefär samma processer över hela världen.

Huvuddelen av järnproduktionen sker i masugnar följt av stålproduktion i syrgaskonvertrar (se figur 3:2).

En betydande del av dagens svenska stålproduktion sker med sekundära råvaror (skrot). Den är i genomsnitt baserad på skrot till 50 %. För att omvandla skrot till stål används ljusbågsugnar (LD-konvertrar). I figur 3:3 visas de viktigaste stegen schematiskt.

Sedan 1990 har råstålproduktionen ökat med 16 % medan åtgång av energi och processkol endast har ökat med 7 % det vill säga tillverkningen har effektiviserats (se figur 3:4). Oljeåtgången, som minskat med ~ 80 % sedan början av 1970-talet, fortsätter att minska (se figur 3:5 och figur 3:6).

Den helt dominerande produkten är tunnplåt som framför allt används i byggindustrin och för tillverkning av fordon och maskiner (se figur 3:7).

Enligt Stålbyggnadsinstitutets statistik för 1995 användes sammanlagd 12,9 miljoner m2 tunnplåt (79 000 ton), varav 8,4 miljoner m2 profilerad fasad- och takplåt och 4,5 miljoner m2 plan tunnplåt, takavvattningssystem, plåtreglar med mera.

Figur 3:2. Produktionsvägar från järnmalm till stål. Källa: Jernkontoret.Figur 3:2. Produktionsvägar från järnmalm till stål. Källa: Jernkontoret.
Figur 3:3. Produktionsvägar från skrot till stål. Källa: Jernkontoret.Figur 3:3. Produktionsvägar från skrot till stål. Källa: Jernkontoret.
Figur 3:7. Användningsområden för tunnplåt i Sverige. Källa: Naturvårdsverket.Figur 3:7. Användningsområden för tunnplåt i Sverige. Källa: Naturvårdsverket.
Figur 3:4. Sveriges produktion och användning av handelsfärdigt stål under 1900-talet (olegerat och legerat stål). Av den svenska produktionen exporteras mer än 80 %. Källa: Jernkontoret.Figur 3:4. Sveriges produktion och användning av handelsfärdigt stål under 1900-talet (olegerat och legerat stål). Av den svenska produktionen exporteras mer än 80 %. Källa: Jernkontoret.
Figur 3:5. Användning av energi och processkol inom stålindustrin. Källa: Jernkontoret.Figur 3:5. Användning av energi och processkol inom stålindustrin. Källa: Jernkontoret.
Figur 3:6. Stålindustrins specifika användning av processkol och energi. Källa: Jernkontoret.Figur 3:6. Stålindustrins specifika användning av processkol och energi. Källa: Jernkontoret.