Skriv ut

Hushållning med naturresurser

Största delen av de metaller som ackumulerats i samhället kan förr eller senare återvinnas och användas som råvara för tillverkning av nya produkter.

Även färgbelagd tunnplåt återvinns. Kretslopp av metaller i byggmaterial framgår av figur 3:38.

Beroende på att många metallinnehållande produkter har en lång livscykel är det svårt att bedöma den verkliga återvinningsgraden av en enskild metall vid en given tidpunkt.

Den stora volymökningen av metallanvändningen sedan 1950-talet kommer att leda till motsvarande ökning av uttjänta produkter. Återvinningsgraden kommer att öka med ökad andel sekundär produktion som följd. Behovet av primär produktion för framtida metallanvändning i samhället kommer därför att minska i betydande grad.

Metaller i miljön

Utvecklingen har under de senaste decennierna gått mot en väsentlig minskning av metalltillförseln till Sveriges miljö.

Utsläppen av krom, nickel, zink och koppar från industriell verksamhet och energigenerering beräknas från slutet av 1970-talet fram till år 2000 ha minskat enligt uppgifter i tabell 3:19

Nedfallet av luftburna metaller över landet (bidrag från såväl utländska och inhemska källor) har också minskat sedan 1970. Se tabell 3:18

 Metall  Minskat nedfall sedan 1970-talet
 Krom  ~ 60 – 80 %
 Nickel  ~ 55 –60 %
 Zink  ~ 40 %
 Koppar  ~ 35 %

Tabell 3:18.

Utsläppen av metaller från tättbebyggda områden har minskat kraftigt. Metallhalterna i slam och utgående avloppsvatten från kommunala reningsverk har minskat för de flesta metallerna med 70 – 80 % trots den ökade ackumuleringen av basmetaller i tätorter. Detta beror på att det vid små industrianläggningar, som är anslutna till kommunala reningsverk, numera finns reningsutrustning. Många småindustrier lade ned sin verksamhet när kravet på rening av avloppsvatten trädde i kraft.

Det ovan nämnda minskade metallnedfallet från luften, liksom den minskade korrosionen och avrinningen från plåttak och fasader i takt med den minskande svaveldepositionen, är bidragande orsaker till att metallflödena (främst zink och koppar) via inkommande dagvatten till reningsverken är lägre idag.

Det finns inget i det genomgångna underlaget som tyder på att normal användning av metaller för plåt på tak och fasader med mera medför någon betydande utlösning och avrinning av metaller. Uppmärksamheten riktas numera mot orsakerna till korrosion av koppar i dricksvattenledningar. Vattenverken vidtar åtgärder för att minska kopparutlösningen genom till exempel avhärdning av vattnet och förbättrad pH-kontroll.

Det sammanlagda utflödet av krom, nickel, zink och koppar till Sveriges miljö under 1990-talet från olika pågående och tidigare mänskliga aktiviteter samt bidraget från naturliga källor framgår av tabell 3:18.

När det gäller den färgbelagda tunnplåten har på senare år främst spridningen av mjukgörare (ftalater) från PVC-plastisol kommit i fokus. Utsläppen av mjukgörare, dietylhexylftalat (DEHP) till luft från belagd plåt har av Naturvårdsverket uppskattas till 300 ton/år. Nyare uppgifter tyder på avsevärt lägre avgivning av ftalater, cirka 36 ton/år. Mjukgörare i nya typer av PVC-plastisol innehåller dessutom inte längre DEHP. De långkedjiga ftalater som används idag uppvisar betydligt bättre motståndskraft mot UV-strålning och avgivningen är därmed betydligt lägre.

Den huvudsakliga användningen för reparationer/platsmålning av plåttak är korrosionsskyddande färger. Av utomhusfärgerna är idag 75 % lösningsmedelsbaserade. I Sverige används varje år cirka 98 000 m3 lösningsmedel. Akrylat- och alkydfärger med lösningsmedlet lacknafta används vid målning av beläggningar med polyester, PVDF, polyuretan och akrylat. Samma färgtyper används vid målning på metall.

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) från konsument- och yrkesmåleri under 1994 var 10 kton/år av de totala utsläppen av VOC på 460 kton, där biltrafiken bidrar med en betydande del.

För reparationer/platsmålning av plastisolbelagd plåt rekommenderar vissa fabrikanter vattenburna färgsystem. Bidraget till den totala användningen av organiska lösningsmedel i utomhusfärger blir på detta sätt lägre.

Bidraget till de totala utsläppen av organiska lösningsmedel från underhåll/målning av plåt torde vara förhållandevis mycket lågt i jämförelse med andra platsmålade material och i synnerhet med övriga utsläppskällor för VOC, till exempel biltrafiken.

Figur 3:38. Metallers kretslopp i byggmaterial<br />
(Källa: European Aluminium Association)Figur 3:38. Metallers kretslopp i byggmaterial
(Källa: European Aluminium Association)
Tabell 3:20. De samlade utsläppen av krom, nickel, zink och koppar (cirka ton/år) till den yttre miljön (luft, vatten, mark) och naturligt omlopp av dessa metaller i Sverige under 1990-talet.Tabell 3:20. De samlade utsläppen av krom, nickel, zink och koppar (cirka ton/år) till den yttre miljön (luft, vatten, mark) och naturligt omlopp av dessa metaller i Sverige under 1990-talet.
Tabell 3:19. Beräknad utsläppsminskningTabell 3:19. Beräknad utsläppsminskning