Skriv ut

Vindbelastning

Infästning för tak- och väggbeklädnad av plåt påverkas huvudsakligen av sugkrafter orsakade av vinden.

Den dimensionerande vindlasten för en byggnad bestäms av byggnadens höjd, utformning, terrängtyp och geografiska belägenhet. Vindlasten beräknas enligt Eurokod 1 SS-EN 1991-1-4 Allmänna laster – Vindlast.

  • Vindlastens påverkan bestäms av olika formfaktorer (cpe och cpi   ) och ett karakteristiskt värde på vindens hastighetstryck. (qp)).
  • Formfaktorns storlek för utvändig vindlast cpe beror på vindriktningen och byggnadens geometriska utformning. Exempel på formfaktorer för tak enligt figur 7:32 och för vägg enligt figur 7:33.
  • Vindlastens karakteristiska hastighetstryck (qp) bestäms av referens-vindhastigheten, (vb), terrängtyp och byggnadens höjd (h). Exempel på hastighetstryck (qp) för terrängtyp 1 framgår av tabell 7:8.

I hörn- och randzonerna längs byggnadens ytterkanter kan vindsuget vara 2-3 gånger högre än på inre takytor.

Byggnader med en eller flera sidor helt öppna eller med dominanta öpp-ningar i form av portar påverkas också av invändig vindlast. I de fall där takkonstruktionen inte är lufttät påverkas således också den yttre bekläd-naden av ett inre övertryck som ska kombineras med den utvändiga vindlasten.

Formfaktorer för invändig vindlast cpi beräknas också enligt Eurokod 1 enligt ovan.

Exempel på ej lufttäta konstruktioner är:

  • Profilerad byggplåt med eller utan ångspärr
  • Betong eller lättbetong med öppna fogar

I respektive zon beräknas den dimensionerande vindens suglastpåverkan som:

WTOT = ϒf  ∙  ϒd ∙ qp ∙ (cpe – cpi)

WTOT = Dimensionerande vindlast

ϒf  = Partialkoefficient för huvudlast (säkerhetsfaktor)

ϒd = Partialkoefficient för säkerhetsklass (säkerhetsfaktor)

qp = Karakteristiskt hastighetstryck (kN/m2)

cpe = Formfaktor för utvändig vindlast


cpi = Formfaktor för invändig vindlast

ϒf  = 1,5

ϒd = 0,83 för säkerhetsklass 1

ϒd = 0,91 för säkerhetsklass 2

ϒd = 1,0 för säkerhetsklass 3

Säkerhetsklasser enligt SS-EN 1990

  • Säkerhetsklass 1, låg, liten risk för personskada
  • Säkerhetsklass 2, normal, någon risk för personskada
  • Säkerhetsklass 3, hög, stor risk för personskada
Höjd (m) 21 m/s 22 m/s 23 m/s 24 m/s 25 m/s 26 m/s
2 0,48 0,52 0,57 0,62 0,68 0,73
4 0,57 0,63 0,68 0,75 0,81 0,88
8 0,67 0,74 0,81 0,88 0,96 1,04
12 0,74 0,81 0,88 0,96 1,05 1,13
16 0,78 0,86 0,94 1,02 1,11 1,21
20 0,82 0,90 0,98 1,07 1,17 1,26
25 0,86 0,94 1,03 1,12 1,22 1,32

Tabell 7.8. Exempel på karakteristiskt hastighetstryck qp enligt Eurokod 1 (SS-EN 1991-1-4) för terrängtyp I. Fem olika terrängtyper (0, I, II, III, IV) beskrivs i standarden.

Terrängtyp 0 motsvarar havs och kustområden exponerat för öppet hav och är mest utsatt.

Terrängtyp IV motsvarar tätbebyggda områden och är minst utsatt.

Figur 7:32 a. Zonutbredning för pulpet med lutning 1/10 (5,7°) enligt Eurokod 1. <br />
<br />
Formfaktorn Cpe för pulpettak:<br />
Hörnzon = -2,6<br />
Randzon = -2,0<br />
Mittzon   = -1,2<br />
<br />
<br />
x = minsta värdet av l eller 2h<br />
y = minsta värdet av b eller 2hFigur 7:32 a. Zonutbredning för pulpet med lutning 1/10 (5,7°) enligt Eurokod 1.

Formfaktorn Cpe för pulpettak:
Hörnzon = -2,6
Randzon = -2,0
Mittzon = -1,2


x = minsta värdet av l eller 2h
y = minsta värdet av b eller 2h
Figur 7:32 b. Zonutbredning för sadeltak med lutning 1/10 (5,7°) enligt Eurokod 1. <br />
<br />
Formfaktorn Cpe för sadeltak:<br />
Hörnzon = -2,5<br />
Randzon = -2,0<br />
Nockzon = -1,2<br />
Mittzon   = -1,0Figur 7:32 b. Zonutbredning för sadeltak med lutning 1/10 (5,7°) enligt Eurokod 1.

Formfaktorn Cpe för sadeltak:
Hörnzon = -2,5
Randzon = -2,0
Nockzon = -1,2
Mittzon = -1,0
Figur 7:33. Exempel på formfaktorer för utvändig vindlast (Cpe) på väggar. Höjden på byggnaden förutsätts vara mindre än bredden.Figur 7:33. Exempel på formfaktorer för utvändig vindlast (Cpe) på väggar. Höjden på byggnaden förutsätts vara mindre än bredden.
Figur 7:34 a. Terrängtyp 0. Havs- eller kustområde exponerat för öppet hav. <br />
Denna figur och de nedan följande kommer från Balkongföreningen i Nordens skrift "Tekniska anvisningar för kvalitetssäkring av balkonger och inglasningar".Figur 7:34 a. Terrängtyp 0. Havs- eller kustområde exponerat för öppet hav.
Denna figur och de nedan följande kommer från Balkongföreningen i Nordens skrift "Tekniska anvisningar för kvalitetssäkring av balkonger och inglasningar".
Figur 7:34 b. Terrängtyp I. Sjö eller plant och horisontellt område med försumbar vegetation och utan hindet.Figur 7:34 b. Terrängtyp I. Sjö eller plant och horisontellt område med försumbar vegetation och utan hindet.
Figur 7:34 c. Terrängtyp II. Område med låg vegetation som gräs och enstaka hinder (träd, byggnader) med minsta inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd.Figur 7:34 c. Terrängtyp II. Område med låg vegetation som gräs och enstaka hinder (träd, byggnader) med minsta inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd.
Figur 7:34 d. Terrängtyp III. Område täckt med vegetation eller byggnader eller med enstaka hinder med största inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd (till exempel byar, förorter, skogsmark).Figur 7:34 d. Terrängtyp III. Område täckt med vegetation eller byggnader eller med enstaka hinder med största inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd (till exempel byar, förorter, skogsmark).
Figur 7:34 e. Terrängtyp IV. Område där minst 15 % av arean är bebyggd och där byggnadernas medelhöjd är > 15 m.Figur 7:34 e. Terrängtyp IV. Område där minst 15 % av arean är bebyggd och där byggnadernas medelhöjd är > 15 m.