Skriv ut

Innehåll

Inledning

Detta kapitel behandlar målning av byggnadsplåt. Beroende på typ av material och förutsättningar för målningsarbetet, finns många faktorer som måste beaktas.

Det finns även skillnader i metoder om plåten är fabriksbelagd eller om plåten målas på byggplatsen.

Kapitlet behandlar huvudsakligen metalliserad stålplåt eftersom det är det material som normalt måste målas eller färgbeläggas för att förstärka korrosionsskyddet.

Plåt har använts i flera sekel och är därför ett taktäckningsmaterial med traditioner. Men som med alla traditionella material och metoder, har även plåtmaterialen förändrats och metoderna att lägga tak rationaliserats.

Från början använde plåtslageriet på 1700-talet svartplåt. Svartplåt saknar dock korrosionsskydd varför den måste målas för att förhindra en allt för snabb korrosion. Tekniken att förzinka stålplåt från 1890-talet har avsevärt förbättrat korrosionsskyddet. Idag levereras normalt stålplåt som är metalliserad med zink eller aluminium- zink. Även zink korroderar, om än betydligt långsammare än obehandlat stål. För att förhindra denna korrosion målas även den förzinkade plåten.

Att måla direkt på svartplåten fungerade relativt bra men i och med att stålplåten förzinkades uppstod vissa problem med målningen. Dels skyddas zinkskiktet mot oxidering (vitblemma) med hjälp av ett kromatskikt dels är ytan mycket slät och alkalisk. Dessa förutsättningar kräver att en mycket noggrann förbehandling utförs, samtidigt som lämpliga färgsystem måste användas. Ett alternativ som används är också att låta plåten åldras genom att den får stå omålad minst två år. Att vänta för länge innan plåten målas kan dock leda till att zinkskiktet korroderat för mycket och att det ändå krävs en omfattande förbehandling för att målning ska kunna ske med ett bra resultat. I slutet av 1950-talet lanserades den fabriksbelagda plåten, som idag är den helt dominerande typen av varmförzinkad stålplåt. Platsmålning av nya tak förekommer huvudsakligen på historiska byggnader. Genom tillkomsten av den industriellt fabriksbelagda plåten ökade kulörutbudet och därigenom även användningen av plåt, inte minst på fasader.

En annan fördel är den stora kostnadsbesparing som erhålls genom att använda fabriksbelagd plåt i stället för att platsmåla. Miljömässigt är också industriell färgbeläggning att föredra, eftersom den sker under mycket kontrollerade former där bland annat lösningsmedel inte släpps ut i atmosfären.

Även aluminiumplåt färgbeläggs för att åstadkomma olika kulörer. Det förekommer även att rostfri stålplåt, kopparplåt och titanzinkplåt målas.

Av korrosionsskäl erfordras normalt inte någon målning av dessa metaller.

Men inte heller den industriellt fabriksbelagda plåten är ett underhållsfritt material. Varje byggnadsmaterial, inte minst målade ytor utomhus, kräver ett kontinuerligt underhåll. Det är många som har gjort jämförelsen mellan målning av takplåt och billackering, en jämförelse som kan ge en ökad förståelse för synen på underhåll och korrosionsskydd av plåt. Jämför man de värden som ska skyddas, kvalitetskraven på den målade ytan, underhåll och förväntad livslängd, bör resultatet bli en positiv syn på underhållsmålning av tak.