Skriv ut

Föroreningar

Ämnen och då främst ”föroreningar” i luft och vatten – nederbörd – kan på olika sätt påverka en fasadbeklädnad eller en taktäckning.

I dessa sammanhang används ofta begreppet ”aggressiv miljö” för att ange graden av den påverkan som kan uppstå. När det gäller beläggningar och metaller kan dessa brytas ner, korrodera eller på annat sätt lösas upp eller lakas ur av till exempel svaveldioxid, klorider och sulfater.

Även andra typer av föroreningar som fågelträck, fuktsamlande smuts och alger kan innebära att en beläggning eller en metall kan angripas.

Luftföroreningar

För att klassificera olika klimatfaktorers påverkan inte minst för uppkomsten av korrosion på stål används en indelning i korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2. Se tabell 1:3.

Klasserna för atmosfärens korrosivitet betecknas enligt SS-EN ISO 12944-2 med klasserna C1, C2, C3, C4, C5-I och C5-M. Tilläggsbokstaven I i klass C5-I står för industriell miljö och bokstaven M i klassen C5-M för marin miljö. I tabell 1:3 redovisas även exempel på miljöer som anses typiska för respektive korrosivitetsklass.

Generellt gäller att för taktäckningar och väggbeklädnader är det klasserna C2 – C5 som kan vara aktuella.

Det är värt att notera att indelningen i korrosivitetsklasser i huvudsak görs för att bedöma behovet av rostskydd på en stålkonstruktion men används även som grund för val av korrosionsskydd på plåt. Allmänt gäller att korrosivitetsklasserna relativt väl anses stämma med korrosionshastigheten på zink och stål förorsakade av främst svaveldioxidföroreningar och klorider.

För nedbrytning och förändring av färgskikt och beläggningar inverkar andra faktorer som inte inryms i ovanstående klassificering. Ett exempel på detta är UV-strålningen. En annan parameter är våttiden, det vill säga den tid under vilken en yta är fuktig. Sot och damm som fastnar på en plåtyta kan innebära att fukt binds under en längre tid än vad som är fallet för en icke smutsad yta. De lokala variationerna kan således vara betydligt mera avgörande än vad som framgår av den relativt grova indelning som korrosivitetsklasserna innebär.

I kapitel 7 ”Infästning av plåt i olika underlag” finns även kommentarer angående korrosivitetsklasserna enligt SS-EN ISO 12944-2.

I kapitel 2 ”Plåtmaterial, egenskaper”, redovisas på vilket sätt olika metaller korroderar. Korrosion och luftföroreningar behandlas även i kapitel 3 ”Plåtmaterial i kretsloppet”.

Alger, mikroorganismer

De polymerer som används i färgbeläggningar på plåt är vanligen resistenta mot angrepp av mikroorganismer. Vissa typer av pigment eller mjukgörare kan dock bli utsatta för biologiskt angrepp. Detta leder till försprödning eller missfärgning av färgen eller beläggningen. Det är dock svårt att avgöra om nedbrytningen sker genom ”naturlig” åldring eller genom angrepp av mikroorganismer. Det senare måste anses vara sällan förekommande och därför inte av någon avgörande betydelse för en färgbeläggnings härdighet på ett tak eller en fasad.

Alger och svampar kan växa på såväl fasadbeklädnader som taktäckningar. Algerna hämtar näring från damm, smuts eller andra avlagringar som kan finnas på plåten.

Generellt gäller att svamp- och algpåväxt är sällan förekommande. När det förekommer beror det oftast på eftersatt underhåll.

Fågelträck

Fågelträck kan lokalt leda till att korrosionen och/eller nedbrytningen påskyndas. Där det är stora problem med fåglar bör därför åtgärder vidtas för att begränsa problemen. Detta kan antingen göras med skydd av olika slag som gör det svårt för fåglarna att landa. Det finns också särskilda produkter som kan läggas ut på bleck, lister och liknande som inverkar avskräckande på fåglarna.

Tabell 1:3. Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2.Tabell 1:3. Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2.
Bild 1:9. Spända pianotrådar i en fönsternisch kan vara ett effektivt sätt att undvika duvslag på fönsterblecket eller i nischen. Det finns även band med uppstående pinnar eller taggar som fungerar på motsvarande sätt som pianotråden. Fåglarna får svårt att landa. Foto: Torbjörn Osterling.Bild 1:9. Spända pianotrådar i en fönsternisch kan vara ett effektivt sätt att undvika duvslag på fönsterblecket eller i nischen. Det finns även band med uppstående pinnar eller taggar som fungerar på motsvarande sätt som pianotråden. Fåglarna får svårt att landa. Foto: Torbjörn Osterling.
Bild 1:6. Om inte ränndalen görs ren från skräp är risken stor att det snabbt börjar växa både växter och svampar. Foto: Torbjörn Osterling. Bild 1:6. Om inte ränndalen görs ren från skräp är risken stor att det snabbt börjar växa både växter och svampar. Foto: Torbjörn Osterling.
Bild 1:7. Fågelträck påskyndar nedbrytning av färg och beläggning på plåten. Stora mängder kan också leda till att metallen korroderar. Dessutom kan ansamlingen av fåglar vara sådan att det även är ett hygieniskt problem. Foto: Torbjörn Osterling.Bild 1:7. Fågelträck påskyndar nedbrytning av färg och beläggning på plåten. Stora mängder kan också leda till att metallen korroderar. Dessutom kan ansamlingen av fåglar vara sådan att det även är ett hygieniskt problem. Foto: Torbjörn Osterling.
Bild 1:8. På det här taket kan det vara svårt att komma upp under den tid som äggen ruvas. Foto: Torbjörn Osterling.Bild 1:8. På det här taket kan det vara svårt att komma upp under den tid som äggen ruvas. Foto: Torbjörn Osterling.