Skriv ut

Snö & Is

Snö kan när den lägger sig på ett tak medföra avsevärda belastningar på yttertakskonstruktionerna.

Eftersom snön är hygroskopisk kan vid blidväder densiteten vara i det närmaste den samma som för vatten. På vissa ställen kan snöfickor uppstå som leder till lastkoncentrationer som måste beaktas vid dimensioneringen av bärverket för taket.

Hur mycket snö som kan samlas på ett tak beror främst på var i landet byggnaden är belägen men även takmaterialet – friktionen – och takutformningen har betydelse.

Snölasten kan beräknas med hjälp av Eurokod SS-EN 1991-1-3 och tillhörande tillämpningsregler (EKS) från Boverket.

Generellt gäller att tak med lutningen 20 – 30° samlar mer snö än tak som lutar mer respektive mindre. Att snön inte fastnar lika lätt på ett brant tak är ganska naturligt. Däremot kan det tyckas konstigare att ett flackare tak skulle få en mindre last. På ett låglutande tak blåser snön av även vid relativt låg vindhastighet, förutsatt att det inte finns höga krön, uppbyggnader och liknande där snöfickor kan bildas. På ett lutande tak finns ofta en läsida där snö samlas. Det innebär också att dimensioneringen av ett tak måste ske för såväl en variabel som en bunden last. Vid flera rader snörasskydd på ett brant tak ökar snömängden.

Eftersom snöflingor har avsevärt lägre fallhastighet än regndroppar kan de hålla sig svävande i luften och följa med luftströmmarna. Därigenom har yrsnö möjlighet att tränga in i en byggnad genom otätheter, springor och ventilationsöppningar.

När snön på taket smälter kan den komma i glidning och skada huvar, stosar, hängrännor med mera. När snö glider av taket kan den också orsaka personskador. Snörasskydd och även snöglidhinder kan förhindra att stora sjok snö faller ner från taket. Infästningarna av dessa anordningarna kan komma att utsättas för avsevärda krafter vid snöras, vilket måste beaktas vid dimensioneringen. Dåliga infästningar kan leda till skador på taktäckning och underliggande konstruktioner.

I SS 831335 finns rekommendationer som kan användas för att beräkna snölastens påverkan på ett snörasskydd. Se också kapitel 7, Snöbelastning.

Is

I vissa fall kan det uppstå is på taket till exempel vid väderomslag eller där det finns kvarstående vatten. Ett islager som utsätts för ytterligare tempera-tursänkning spricker lätt på grund av sin höga längdutvidgningskoefficient. Om isen är fastfrusen i tätskiktet kan sprickrörelserna leda till att skjuvkrafter i värsta fall sliter sönder tätskiktet. Detta sker dock inte vid taktäckningar med plåt.

Istappar vid takfot

Ett problem som kan uppstå i samband med snösmältning är att det bildas istappar vid takfoten. Istapparna kan innebära att takfoten och underligg-ande fasad utsätts för fuktpåkänningar.

Isbildningen har flera orsaker och istappar kan bildas både på branta tak och på låglutande tak. Snön på taket kan smälta på grund av solstrålning och/eller värmeläckage underifrån. Smältvattnet kan frysa till is – och istappar – vid takfoten som kan vara kallare än taket i övrigt. Avlopp och stuprör kan ligga i skugga vilket innebär att det kan bildas isvallar som leder till att det sker en uppdämning av vatten på taket.

Istappar som bildas på grund av solstrålning sker vanligast på våren men också vid andra tillfällen till exempel vid kraftiga väderomslag och blidväder under vintern.

Istappar som bildas på grund av värmeläckage inifrån sker först när snötäcket blivit så tjockt att det bildar ett isolerande lager på taket. Smältpunkten flyttas då upp i snön och smältning kan ske.

Orsaker till värmeläckage kan vara för dålig värmeisolering men även bero på bristfällig ventilation samt otätheter som innebär att varm luft inifrån läcker ut.

System för takavvattningen, takfoten samt takets värmeisolering och typ av ventilation är faktorer som måste beaktas för att undvika skadlig isbildning på ett tak.

Som en allmän rekommendation gäller:

  • branta och kalla tak kan ha utvändiga kalla avlopp
  • varma tak, takterrasser och liknande ska ha varma avlopp
  • flacka tak – såväl varma som kalla – bör ha varma avlopp.

Det är inte alltid lätt att dra en exakt gräns mellan vilka tak som kan betraktas som kalla respektive varma och det finns även mellankonstruktioner som innebär att det i varje enskilt fall krävs en bedömning av vad som är den fukttekniskt bästa lösningen.

Många gånger används en värmekabel i rännan och/eller stupröret som en lösning på problemet. Det är viktigt att klarlägga orsakerna till isbildningen och först därefter vidta åtgärder. Om det finns stort värmeläckage upp till vinden är det viktigare att förbättra tätningen i vindsbjälklaget samt förbättra isoleringen än att lägga en värmekabel i rännan.

Hagel

Hagel är en form av nederbörd som sällan leder till några problem i Sverige. Stora hagelkorn kan vid en kraftig hagelskur leda till att intrycksmärken bildas i en plåt. Det är dock inte möjligt att förutse eller uppskatta denna risk och därigenom ta hänsyn till detta vid val av material eller utformningen av ett tak eller en fasad.

Figur 1:7. En list under taksprånget kan minska risken för att yrsnö tränger in på vinden. Illustration: Torbjörn Osterling.Figur 1:7. En list under taksprånget kan minska risken för att yrsnö tränger in på vinden. Illustration: Torbjörn Osterling.
Bild 1:3. Istappar vid takfot är ett tecken på att det kan finnas värmeläckage. Istapparna kan ramla ner och skada såväl människor som egendom. Foto: Torbjörn Osterling.Bild 1:3. Istappar vid takfot är ett tecken på att det kan finnas värmeläckage. Istapparna kan ramla ner och skada såväl människor som egendom. Foto: Torbjörn Osterling.
Figur 1:8. Istappar vid takfot bildas på branta tak på den sidan som vetter mot solen, i synnerhet om takavvattningen ligger i skugga. På låglutande tak kan istappar även bildas på skuggsidan.  Illustration: Torbjörn Osterling.Figur 1:8. Istappar vid takfot bildas på branta tak på den sidan som vetter mot solen, i synnerhet om takavvattningen ligger i skugga. På låglutande tak kan istappar även bildas på skuggsidan. Illustration: Torbjörn Osterling.
Bild 1:4. Isbildning vid takfot kan till viss del förhindras med värmekabel men det är viktigt att i första hand utforma taket på ett sådant sätt att inte is bildas.  Foto: Torbjörn Osterling.Bild 1:4. Isbildning vid takfot kan till viss del förhindras med värmekabel men det är viktigt att i första hand utforma taket på ett sådant sätt att inte is bildas. Foto: Torbjörn Osterling.