Skriv ut

Temperaturrörelser mellan en yttre plåt och stomme

Enligt StBK-N5, Tunnplåtsnormen, ska vid utformning av byggnadskonstruktioner hänsyn tas till de rörelser och krafter som uppstår på grund av temperaturändringar och de temperaturskillnader som kan uppstå mellan olika konstruktionsdelar.

Enligt Tunnplåtsnormen får temperaturskillnader enligt tabell 8:5 användas utan närmare utredning.

Enligt Tunnplåtsnormen görs ingen skillnad mellan en fasadbeklädnad eller taktäckning av plåt. Plåt mot uppvärmt utrymme och med utvändig värmeisolering anses ha samma temperatur som den invändiga stommen. En yttre plåt som ligger på en inbrädning eller ovanpå en isolering påverkas däremot av den yttre temperaturen.

De lägsta temperaturerna som kan förutsättas på plåt redovisas bland annat i Byggforskningens skrift T22:1978 ”Utvändigt isolerade plåttak”, se figur 8:2.

Riktvärden för extrema yttemperaturer på grund av solstrålning angavs i äldre byggregler till de som framgår av tabell 8:6.

Beräkningsexempel

Av figur 8:2 samt tabell 8:6 framgår att det kan bli uppemot 100 °C temperaturskillnad på ett plåttak eller plåtfasad under ett år.

För en plåtbeklädnad i Sveg kan följande beräkning göras.

Vägg mot söder (mörk kulör):

Sommardag

  • luftens dygnsmedeltemperatur: + 25 °C
  • plåtens yttemperatur ( = luftens dygnsmedeltemperatur + 50 °C ): + 75 °C

Vinterdag

  • luftens dygnsmedeltemperatur: – 26 °C
  • plåtens yttemperatur = luftens dygnsmedeltemperatur + (- 5 °C): – 31 °C

Den största temperaturskillnaden blir således 75 °C + 31 °C = 106 °C.

En jämförelse med de värden som går att ta fram med ledning av Tunnplåtsnormen ger olika resultat men sammanfattningsvis gäller att de temperaturskillnader som kan uppstå måste beaktas och att det som en grov tumregel går att ange en högsta temperatur på cirka + 75 °C – + 80 °C och en lägsta temperatur på – 20 °C – – 40 °C beroende på läge i landet.

Figur 8:1. Samband mellan temperaturändringarnas storlek och antal baserat på mätningar i Stockholm på ett svagt lutande tak med profilerad plåt i söderläge. <br />
Källa: Svensk standard SS 271116.Figur 8:1. Samband mellan temperaturändringarnas storlek och antal baserat på mätningar i Stockholm på ett svagt lutande tak med profilerad plåt i söderläge.
Källa: Svensk standard SS 271116.
Tabell 8:5. <br />
Temperaturskillnad up - us °C mellan ytterplåt (up) och stomme (us). För en isolerad byggnad med annan brukstemperatur än us ska värdet (20 - us) adderas till tabellvärdena i de två vänstra kolumnerna. Källa: StBK-N5.Tabell 8:5.
Temperaturskillnad up - us °C mellan ytterplåt (up) och stomme (us). För en isolerad byggnad med annan brukstemperatur än us ska värdet (20 - us) adderas till tabellvärdena i de två vänstra kolumnerna. Källa: StBK-N5.
Tabell 8:6.<br />
Riktvärden för extrema yttemperaturer till följd av solstrålning. Värdena gäller under förutsättning att ytorna är svarta (absorptionsfaktorn = 0,9). Källa: SBN 1980.Tabell 8:6.
Riktvärden för extrema yttemperaturer till följd av solstrålning. Värdena gäller under förutsättning att ytorna är svarta (absorptionsfaktorn = 0,9). Källa: SBN 1980.
Figur 8:2. Dimensionerande lufttemperatur vid lägsta yttemperatur på plåt enligt Byggforskningens skrift T22:1978.Figur 8:2. Dimensionerande lufttemperatur vid lägsta yttemperatur på plåt enligt Byggforskningens skrift T22:1978.