Skriv ut

Sammanfogningsmetoder

Nedan redovisas steg för steg arbetsmomenten vid de vanligaste sätten att sammanfoga plan plåt.

Ståndfals

Ståndfals används för sammanfogning av plan plåt i takets fallriktning eller i väggens lodriktning. Enkel ståndfals används undantagsvis på ytor som lutar mer än 1:3 (~ 18°) och då endast vid skivtäckningar med stålplåt. Samtliga övriga täckningar och material sammanfogas med dubbel ståndfals. Oavsett om det är en enkel eller dubbel fals blir falshöjden cirka 25 mm, främst beroende på verktygens utformning. I kapitel 9, ”Bearbetning och formning” redovisas både verktyg och falsupptagningsmaskiner.

Hakfals

Hakfals används vid skarvning av bleck och lister samt som tvärfals vid enkelfalsade skivtäckningar på tak och vägg. Vid taktäckningar används enkel hakfals undantagsvis på ytor som lutar mer än 1:3 (~ 18°) och då endast vid skivtäckningar med stålplåt. Samtliga övriga täckningar och material sammanfogas med dubbel hakfals. Undantagsvis och särskilt i utsatta lägen förekommer det att även tvärfalsar klamras.

Bild 10:5. Omfalsning med klubba och falsjärn. Foto: Torbjörn OsterlingBild 10:5. Omfalsning med klubba och falsjärn. Foto: Torbjörn Osterling
Figur 10:3. Tillverkningsmomenten av en enkel hakfals. a) Först görs ett enkelt omslag på varje plåt. b) Plåtarna hakas samman och omslagen slås ihop.  Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsö AB. Figur 10:3. Tillverkningsmomenten av en enkel hakfals. a) Först görs ett enkelt omslag på varje plåt. b) Plåtarna hakas samman och omslagen slås ihop. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsö AB.
Bild 10:6. Två skivor som skjuts samman till en dubbel hakfals. Foto: Torbjörn OsterlingBild 10:6. Två skivor som skjuts samman till en dubbel hakfals. Foto: Torbjörn Osterling
Bild 10:7. Detalj vid takkupa där det finns dubbel ståndfals, dubbel hakfals och svängd fals. Foto: Torbjörn OsterlingBild 10:7. Detalj vid takkupa där det finns dubbel ståndfals, dubbel hakfals och svängd fals. Foto: Torbjörn Osterling
Bild 10:8. Slättäckning med dubbla hakfalsar i båda riktningarna. Detta utförande används även på fasader.  Foto: Torbjörn OsterlingBild 10:8. Slättäckning med dubbla hakfalsar i båda riktningarna. Detta utförande används även på fasader. Foto: Torbjörn Osterling
Figur 10:1. Tillverkningsmomenten av en enkelfals där klammerns läge framgår. a) Hög- och lågfals bockas upp. b)+c) Högfalsen slås runt lågfalsen i två steg. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsö AB.Figur 10:1. Tillverkningsmomenten av en enkelfals där klammerns läge framgår. a) Hög- och lågfals bockas upp. b)+c) Högfalsen slås runt lågfalsen i två steg. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsö AB.
Figur 10:2. Tillverkningsmomenten av en dubbelfals där klammerns läge framgår. a) Hög- och lågfals bockas upp. b)+c) Högfalsen slås runt lågfalsen i två steg. d)+e) Enkelfalsen slås om i ytterligare två steg. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsö AB.Figur 10:2. Tillverkningsmomenten av en dubbelfals där klammerns läge framgår. a) Hög- och lågfals bockas upp. b)+c) Högfalsen slås runt lågfalsen i två steg. d)+e) Enkelfalsen slås om i ytterligare två steg. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsö AB.
Figur 10:4. Tillverkningsmomenten av en dubbel hakfals. a) Först görs ett enkelt omslag på varje plåt. b) Omslaget bockas ytterligare en gång till ett icke tillklämt dubbelt omslag. c) De båda ”öppna” dubbla omslagen skjuts in i varandra. (Iskjutsfals). d) De ”öppna” dubbla omslagen slås samman.   Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsö AB.Figur 10:4. Tillverkningsmomenten av en dubbel hakfals. a) Först görs ett enkelt omslag på varje plåt. b) Omslaget bockas ytterligare en gång till ett icke tillklämt dubbelt omslag. c) De båda ”öppna” dubbla omslagen skjuts in i varandra. (Iskjutsfals). d) De ”öppna” dubbla omslagen slås samman. Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsö AB.