Avvattning

En avvattningsplan syftar främst till att samordna takavvattningen med fasadens utformning.

Det finns tyvärr många exempel på stuprörsdragningar som förfular fasaden endast av den anledningen att ingen samordning med takavvattningen har gjorts.

Har man väl fått bort vattnet från tak och fasad så bör detta definitivt inte ledas in i huset igen. Risken för skador på fasaden är uppenbara i samband med exempelvis ett sönderfruset stuprör.

Underlag

Den falsade plåtklädda väggen med band eller skivor fordrar på samma sätt som det traditionella plåttaket ett fast underlag under hela ytan, ett underlag som tål normal bearbetning av plåten och som medger traditionell infästning med klammer. Underlaget bör därför helst vara av antingen 23 mm underlagsspont eller 19 mm plywood.

När det rör sig om trapetsprofilerad plåt, paneler och kassetter är de tekniska kraven och villkoren på underlaget till dessa i huvudsak gemensamma.

Med kassetter avses här fasadelement som har förstyvning i alla fyra sidorna medan panelen saknar förstyvning i tvärled.

Oavsett om det är en ny byggnad eller en fasadbeklädnad på en gammal byggnad är ett av de viktigaste kraven på underlaget att det är ”plant”. Skevheter i infästningspunkterna ger sig snabbt till känna även för ett otränat öga. I synnerhet blir detta än mer tydligt om man väljer en blank yta. I dag finns justerbara distansreglar av plåt som medger ett enkelt och plant montage även på gamla ojämna ytor.

En avgörande skillnad vad avser trapetsprofilerad plåt, paneler och kassetter är infästningsmetoderna. Den profilerade plåten skruvas utifrån med synliga fästdon direkt i distansreglar av plåt på den bärande konstruktionen. Panelerna har i regel en helt osynlig infästning i exempelvis distansreglar medan kassetter oftast hängs upp i specialanpassade och dolda konsoler.

Det förekommer också att kassetter skruvas med synliga fästdon från utsidan i en distansregel.

Alla fästdon bör vara av rostfritt stål.

Tidigare skruvades eller spikades profilerad plåt ofta i träreglar. Erfarenheterna visar att spikning är en lämplig metod. Ett underlag av träreglar försvårar också möjligheten till helt plan vägg. Värmerörelser i plåten innebär dessutom att ljudeffekter ofta uppstår mellan metall och trä. Vidare kan skruvhålen förstoras när plåten värms upp eller kyls ner eftersom en träregel oftast inte är lika eftergivlig som en riktigt monterad distansregel av plåt.

Lister och detaljer är avgörande för att en fasad med profilerad plåt, paneler eller kassetter ska bli bra och ge ett gediget intryck. Det krävs därför särskilt underlag för hörnlister, fönster och dörrinfattningar, hängskivor och dropplister.

På alla fasader, oavsett om de är klädda med plåt eller inte, förekommer lister och bleck i slät plåt i någon form. Underlaget är alltid avgörande för infästningen och stabiliteten i alla plåtarbeten och därmed också det slutliga resultatet. Även enklare fasadlister och fönsterbleck behöver ett lämpligt och stadigt underlag. Om hörnlister, hängskivor och liknande ska ha dolda infästningar kräver även detta ett bra underlag.

Breda hörnlister och fönsterinfattningar kan förstärkas med en extra knäckning.

Otillräckligt underlag för lister och bleck minskar beständigheten i utsatta lägen och kan lätt leda till skador på plåten vid olämplig eller felaktig belastning. Ett stadigt underlag är en förutsättning för ett bra plåtslageriarbete.

Vid projekteringen av varje fasad måste man beakta vad som ska monteras och om möjligt vad som kan komma att monteras på fasaden. Reklamskyltar, klockor, brandstegar, flaggstänger med mera kan kräva extra förstärkning av underlaget.

Även fasader av puts på isolering kräver särskilt underlag för plåtarbetena, inte minst underlag för infästning av stuprör och lister.

Se vidare om underlag i kapitel 6 ”Underlag för plåt”.

Materialstyvhet

Det enda som i någon mån gör en falsad väggbeklädnad mera styv är falserna.

Då falserna i sig lätt kan krökas lämpar sig denna metod särskilt för väggytor som är både konvexa och konkava. Som nämnts ovan krävs dock ett fast underlag under hela ytan.

Fördelen med profilerad plåt är dess styvhet i profilriktningen. Beroende på profilhöjd kan man uppnå ansenliga spännvidder. Tvärs profilriktningen erbjuder den profilerade plåten dock en begränsad styvhet. Metall och plåttjocklek är avgörande. Detta måste särskilt beaktas vid infästningen. Alltför glest mellan infästningspunkterna tvärs profilerna kan medföra oönskade rörelser och ljudeffekter.

På samma sätt som den profilerade plåten är panelen endast styv i längdriktningen. Panelernas möjliga bredd är främst beroende av plåtmaterialets styvhet och dess tjocklek.

Metallens hårdhet och plåtens tjocklek är också avgörande för storleken på släta kassetter. Pressade mönster eller kryssknäckning ökar kassettens styvhet något. För tunt valda material kan leda till oönskad bucklighet.

Kassettens bredd
Stålplåt och rostfri plåt
Aluminium-plåt
Koppar- och mässings-plåt
Zinkplåt
Emaljerad stålplåt
200
0,6 – 0,7
0,9
1,0
1,0
1,5 + emalj
300
0,7
0,9
1,0
1,0
1,5 + emalj
400
0,8
1,0
1,0
1,25
1,5 + emalj
500
0,9
1,25
1,0
1,25
1,5 + emalj
600
1,0
1,5 – 2,0
1,5 – 2,0
1,25
1,5 + emalj
700
1,2
1,5 – 2,0
1,5 – 2,0
800
1,2
1,5 – 2,0
1,5 – 2,0
900
1,5 – 2,0
1,5 – 2,0
1 000
1,5 – 2,0
1,5 – 2,0
1,8 + emalj
1 100
1,5 – 2,0

Tabell 5:1. Rekommenderad plåttjocklek för rektangulära kassetter.
Kvadratiska kassetter kan utföras i något tunnare plåt.

Rörelser

Vid plåtfasader är det nödvändigt med en infästningsplan.

Plåtmaterialet rör sig i förhållande till underlaget och infästningen måste utformas och utföras med hänsyn till detta. Var och hur ska rörelserna tas upp? Var ska rörelsefogarna placeras? Krävs det särskilt underlag eller förstärkningar för infästning av smidesdetaljer såsom stegar, skyltar, flaggstänger med mera och kommer dessa att begränsa plåtens rörelser?

Rörelserna är också beroende av hur långa plåtar eller paneler som väljs. Långa plåtar kan förefalla rationella att montera. Man får exempelvis färre skarvar. Man måste dock beakta att alltför otympliga plåtar är svåra och kostsamma att hantera. Även om lättreglarna är eftergivliga i livet kan alltför långa plåtar också leda till att skruvhålen förstoras på grund av temperaturrörelser.

Plåtens temperaturrörelser måste också beaktas då plåt kombineras med andra material. Felaktigt utförda skarvar på putslister kan lätt leda till sprickor i putsen. Långa fasadlister i kombination med exempelvis puts måste vara sammanfalsade. Överlapp leder lätt till sprickor och ska därför inte användas som skarvmetod. Se vidare om rörelser och rörelsefogar i kapitel 8.

Fönsterinfattningar med foder och bleck av plåt som sitter ”inspända” i en tegelfasad kan lätt börja bukta ut. De måste därför ha tillräcklig rörelsemån.

Skydd mot åverkan

Något som ofta skämmer helhetsintrycket av en plåtfasad är mekaniska skador och åverkan. Dessa förekommer oftast i markplanet.

Påkörningsskador kan undvikas antingen med en högre sockel eller med en skyddande avbärare. Om konstruktionen inte tillåter dessa lösningar bör den nedre plåten enkelt kunna bytas ut.

Påkörningsskador kan också förekomma i anslutning till lastkajer och liknande. Beakta fordonshöjder och trånga utrymmen. Skydda eller underlätta utbyte av plåtar. Valet av profiltyp och materialstyvhet bör beaktas vid exempelvis skolbyggnader och liknande där bollspel kan förekomma.

Infästning

Vid infästning av all plåt bör företrädesvis rostfria fästdon väljas.

Det mest rationella monteringssättet för profilerad plåt är borrande skruv. Skruven bör sättas i profilbotten. Observera att borrspån på underliggande takytor eller lister måste avlägsnas för att inte förorsaka repor eller rostfläckar. Stor vikt bör läggas vid val av fästdon i förhållande till förekommande laster, typ av underlag och typ av profil. Se vidare om infästning i kapitel 7.

Slutsats

För att få en väl fungerande fasad krävs samordning mellan takplaner och fasadplaner så att takavvattningen harmonierar med fasadens utformning.

Fasadplaner är också viktiga för att planera rörelser, infästningar, underlag och genomföringar.

Avgörande för det estetiska intrycket är kvaliteten på detaljarbeten såsom lister, avslutningar, fönsterinfattningar och liknande. Utförande och beständighet är i sin tur beroende av ett stadigt underlag.

Det estetiska intrycket varar också betydligt längre med ett regelbundet underhåll.

En ren fasad

På alla ytor fastnar mer eller mindre smuts. Den släta opräglade plåtytan har fördelen att det mesta av smutsen ”tvättas” bort av regn.

På en porig yta såsom tegel, puts och trä eller en präglad plåtyta eller horisontalt monterad profilerad plåt minskas eller försvåras avtvättningseffekten.

Oavsett ytans struktur är det viktigt att undvika att vissa fasadpartier utsätts för koncentrerade mängder regnvatten. Man kan då få en ojämn avtvättning som ger fasaden ett flammigt utseende. I synnerhet på mycket poriga ytmaterial kan detta framträda tydligt. Ett sönderfruset stuprör kan leda till att den bakomliggande fasaden blir rentvättad men risken för frostsprängning i puts eller tegel ökar vid denna typ av skada.

Mängden regnvatten är större nertill än upptill på fasaden. Med en hög och obruten fasadbeklädnad blir det ansenliga mängder vatten som spolar rent längst ner. För att få en jämnare ”avtvättning” bör den helt släta fasaden avbrytas med vattenavvisande lister med lämpliga intervaller. På en plåtfasad kan dessa med fördel kombineras med fasadens rörelsefogar.

I övergången från högre monterat material till ett nedre är det viktigt att regnvattnet avleds för att undvika eventuell missfärgning. Särskilt koppar missfärgar kalk i puts och betong. Även ett rostande material kan ge missfärgningar.

Avrinning från vissa ädelträpaneler kan ge missfärgning på underliggande metalliserad plåt, zink och aluminium. Se Alkalisk missfärgning i kapitel 1.

Regnskugga uppträder under taksprång, balkonger och andra större regnavvisande byggnadsdelar och avser ytor som inte tvättas rena av regnet. I en hårt smutsande miljö med hög luftfuktighet kan ytskiktet vid dessa ”skuggade” partier utsättas för snabbare nedbrytning än de som regelbundet sköljs av regnvatten. Dessa partier kan därför behöva rengöras även om övriga delar av fasaden inte är i behov av tvättning.

Genomföringar

Det som kanske mer än mycket annat drar ner helhetsintrycket av en fasad är oplanerade genomföringar.

Ett i efterhand uppborrat hål för genomföring av kablar eller rör är ofta svårt att få snyggt.

Samma sak gäller i efterhand monterade ventilationsgaller. Det är därför viktigt att dessa genomföringar tas med i projekteringen från början. Förberedda kabelgenomföringar till de fasadpartier som är avsedda för framtida skyltar, belysning och liknande rekommenderas.

Placera ventilationsgaller i anslutning till övrigt listverk exempelvis vid rörelsefogar eller dropplister. Är ventilationsanläggningen inte försedd med kyla så kan detta bli aktuellt senare. Kan fasaden förberedas för ytterligare ventilationsgaller eller kan gallren överdimensioneras för eventuellt framtida behov så bör det göras redan i projekteringsstadiet.

Fukt och kondens

Fukt och kondens på plåtfasadens baksida måste alltid beaktas.

Risken för kondens beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs i byggnaden samt hur väl fuktspärren fungerar och hur fasaden är ventilerad. Byggnadens läge och utsatthet för vind och fukt i övrigt kan också ha betydelse.

I utsatta lägen kan vindtrycket driva upp vattnet mellan plåtarnas eller kassetternas överlapp om detta inte är tillräckligt stort. Finns det risk för kondensbildning och drivande fukt är det viktigt dels att detta vatten kan avledas dels att fasaden är luftad. Bakom en dåligt ventilerad och dåligt dränerad plåtfasad kan kondensutfällningen bli så omfattande att korrosionsskador uppstår på lättreglar av stål eller att röta bildas i träreglar.

Horisontalt monterad profilerad plåt ska inte monteras med ändöverlapp. Dels är det lätt att vatten driver in mellan plåtarna dels kan eventuella springor som sitter i ögonhöjd ge ett förfulande intryck. I stället bör skarvning göras med pilastrar eller skarvelement. Dessa bör vara försedda med drivvattenhake.