Begreppsförklaring

μm

My = Mikrometer = 1/1 000 mm. 40 μm = 0,04 mm

Alkaliskt

Man delar in vattenblandade vätskor i sura, neutrala och basiska (alkaliska) i en skala från 0 – 14 (pH), där rent vatten som har pH 7 är neutralt. Alla vätskor under 7 kallas sura och alla över 7 kallas alkaliska eller basiska. Med starkt alkaliska menar man normalt vätskor med ett pH över 10. Alkalier har förmågan att lösa fetter, varför de rekommenderas som rengöringsmedel. Alkalier å andra sidan kan skada ett färgskikt, varför det är viktigt att noggrant avlägsna alkaliska tvättmedel före målning.

Akrylat

Polyakrylat eller akrylharts är bindemedel till såväl vattenburna som lösningsmedelsburna färger. För industriellt fabriksbelagd plåt används endast vattenburen färg. Se även Styrenakrylat och Akrylat special.

Akrylat, special

Vattenburen polyakrylat är speciellt avsedd för övermålning av plastisol. Genom att mjukgöraremissionen från plastisol begränsas med denna färgtyp förlängs livslängden på plastisol.

Alkyd (oljefärg)

Alkydoljefärg baseras på kemiskt modifierad olja (exempelvis tallolja, linolja, kinesisk träolja). Andelen olja avgör lämpligheten för olika användningsändamål. För plåttak rekommenderas i de flesta fall en oljelängd > 65 %. En färg av denna typ ger mindre sprickbildning än linoljefärger. Alkydoljefärgen torkar genom att lösningsmedlet (normalt lacknafta) avdunstar och bindemedlets molekyler binds samman genom att det oxiderar (tar upp syre från luften). Tjocka skikt kan torka mycket långsamt, då syret inte kommer åt att oxidera – bindemedlet.

Bar

Enhet för tryck. Grundenhet är Pascal. 1 bar = 100 000 Pascal = 100 kPa, 10 bar = 1 MPa.

Basta online

Databas över produkter som klarar krav på kemiskt innehåll där kärnan i bedömningen är EU:s lagstiftning REACH. I detta register finns även s.k. BETA produkter, som klarar vissa baskrav, men inte fullt ut som i BASTA registrerade produkter.

Bindemedel

Komponent i färg som sammanhåller det torra färgskiktet och åstadkommer vidhäftning till underlaget. Exempel på bindemedel är akrylat, alkyd, epoxi, epoxiester, linolja, polyester, polyuretan och polyvinylklorid (PVC).

Blymönja

Blymönja, Pb3O4, är ett rödgult rostskyddspigment. Ett missvisande språkbruk är att kalla andra rostskyddsgrundfärger än de blymönjepigmenterade för mönja. Exempel på detta är järnmönja eller enbart mönja, som inte innehåller det specifika pigmentet Red 105 = Blymönja. I äldre kurser för färgtekniker omnämns järnmönja som ett inert (icke aktivt rostskyddspigment) bestående av minst 60 % Fe2O3. I dess kristallina form till skillnad från amorf järnoxid bildas pigmentet järnglimmer Fe2O3 som har användning i rostskyddstäckfärger på grund av sin barriärförmåga mot vatten och ljus. När begreppet mönja används för andra pigment än blymönja, är det andra likheter med blymönja än de rostskyddande egenskaperna som avses. Pigmentet har stora negativa miljöeffekter och har i det närmaste helt ersatts av andra rostskyddspigment eller färgsystem som ger lik värdigt resultat. Används i vissa fall vid ommålning av svartplåt på en del kulturminnesobjekt.

Blästring

Förbehandlingsmetod där fasta partiklar (metalloxider med mera) med hjälp av tryck slungas mot den yta som ska förbehandlas. Vanliga blästermedel för tunnplåt (risk för deformering) är Olivinsand (mineral av magnesiumjärnsilikat) och Aluminiumoxid. För grovplåt (med en tjocklek > 4 mm) finns i ISO 8501-1 fotografiska likare som riktmärken för blästringsnoggrannhet. Tidigare känd under beteckningen SS 055900.

Byggvarubedömningen BVB

Byggvarubedömning utifrån dess kemiska innehåll, samt miljöpåverkan under livscykeln och i förlängningen även social påverkan i leverantörsledet. Kriterierna baseras bland annat på kemikalielagstiftningen REACH och CLP-förordningen.

ECCA

European Coil Coating Association, ECCA, är ursprungligen en förening av Europeiska bandlackerare med syfte att främja användandet av fabriksmålad tunnplåt. Idag ingår också de flesta av bandlackeringsindustrins materialleverantörer i föreningen som grundades för över 40 år sedan. Några av de nordiska medlemmarna och associerade medlemmarna är bland andra SSAB/Ruukki Tunnplåt, Plannja, Hydro Aluminium, Chemetall och Henkel.

Epoxiester

Epoxiester är bindemedel innehållande epoxiharts som reagerats med syra. Klassas inte som härdplast. Utmärkt vidhäftning på metalliserade underlag, inte känslig för alkalier.

Epoxiprimer, zinkrik

Zinkepoxi är 2-komponent epoxigrund innehållande zinkpulver i hög koncentration. Rätt formulerad ger denna grund ett liknande skydd som metalliseringen, dock icke mekaniskt likvärdigt. Kan endast användas på Sa2½ ytor (blästrade), se ISO 8501-1 som innehåller fotografiska likare som visar förbehandlingsgrad efter blästring.

Estetisk livslängd

Avser kulör och glans och utseendemässig livslängd.

Fabriksgrundad plåt

Grundmålad metalliserad stålplåt är avsedd för platsmålning på kulturhistoriska byggnader. Grundfärgen är normalt av polyestertyp 15 – 20 μm tjockt skikt, och ska övermålas enligt tillverkarens anvisningar. Färgen är övermålningsbar med många olika färgtyper.

Ftalater

Mjukgörare som ingår i vissa färger.

Färg

En färg består normalt av bindemedel, lösningsmedel, pigment och olika tillsatsmedel. Lösningsmedlet/vätskefasen kan vara organiskt eller oorganiskt (vatten). En del bindemedel är till sina egenskaper lättflytande, varför de kan vara helt fria från såväl vatten som organiska lösningsmedel. Målningsfärg utan pigment kallas klarlack. Om begreppet lack används för pigmenterad färg avser det normalt industrifärg.

GreenCoat

GreenCoat är ett varumärke från SSAB Europe AB.

Grundfärg

Grundfärg är färg med god vidhäftningsförmåga, goda över målningsegenskaper, korrosionshindrande egenskaper och mögelhindrande egenskaper. Den är avsedd att ligga som första skikt i ett målningssystem.

Högtryckstvätt

Förbehandling med hjälp av maskin som skapar ett högre tryck än vad exempelvis vattenledningsnätet (~ 7 – 10 bar) kan åstadkomma. Vissa maskiner har ett arbetstryck på över 2 500 bar. Vid tryck över 700 bar används uttrycket vattenblästring. I vissa sammanhang kan vattenblästring betyda högtryckstvätt med inblandning av sand.

Linolja

Linolja är torkande olja framställd från linfrö genom pressning eller raffinering.

Linoljeblymönja

Linoljeblymönja är en linoljegrundfärg innehållande blymönjepigment (Pb3O4) i olika mängd (~ 60 % blymönja + 40 % inerta pigment). Produkt som kommer att försvinna på grund av miljöskäl.

Lin(olje)standolja

Linolja som kokats (värmebehandlats) i hög temperatur + 270 – + 300 °C. Ger snabbare yttorkning än linolja som kokats i lägre temperatur (kokt linolja = upphettning av rå linolja till 150 °C). Även bindemedlets viskositet höjs genom värmebehandlingen. Kan som täckfärg i ”olämplig miljö” ge utseendemässiga defekter. Bindemedlet har i stort sett helt ersatts av feta alkydfärger (långoljealkyder).

Metallack

Metallack är ett handelsnamn för en polyester innehållande metallpartiklar.

Metameri

Metameri är kulöravvikelse orsakad av olika ljusförhållanden.

Mjukgörare

Se ftalater

Mönja

Se blymönja.

NCS

NCS, Natural Color System, (Svensk standard sedan 1979), är ett internationellt färgbeteckningssystem för att specificera, kommunicera och kontrollera färg inom arkitektur, design, marknadsföring, tillverkning, utbildning och forskning. Som en illustration till NCS-systemet finns NCS färgatlas, som innehåller 1950 färgprover som med vissa undantag visar vart tionde steg i svarthet, vithet, kulörthet och kulörton. Detta innebär att NCS har en unik kod för cirka 20 000 kulörer. (Se RAL)

Oljefärg

Färg vars bindemedel huvudsakligen består av torkande oljor. Begreppet oljefärg används även för feta alkyder, vilket definitionsmässigt inte är helt korrekt. Funktionsmässigt har alkyderna i de allra flesta fall likvärdiga eller bättre egenskaper. Som vätande grund på gamla färgskikt eller rostiga ytor med spalter och nitförband, kan ”rena” oljefärger ibland ha vissa fördelar.

Oljelängd

Uttryck för att ange mängden olja i ett alkydbindemedel. Hög oljelängd (”fet” alkydoljefärg) är lämplig för 30 färger som ska användas utomhus.

Organosol

PVC-baserad färg för industriell färgbeläggning av plåt. Används inte längre på grund av kritningsproblem. Liknar plastisol men innehåller i sin formulering höga halter organiska lösningsmedel. Användes i skikttjocklekar mellan 50 – 75 μm.

Pascal

Pascal (Pa) är enhet för tryck. 1 MPa är 10 bar.

Plastisol

Färg av mjukgjord PVC för industriell färgbeläggning av plåt. Innehåller mycket små mängder organiskt lösningsmedel. Skikttjocklekar mellan 100 – 200 μm. Denna färgbeläggning på metalliserad stålplåt var tidigare mycket vanlig. Färgen ansågs lämplig på tak tack vare sina goda bearbetningsegenskaper, mekanisk hållbarhet och ett bra rostskydd. Plastisolbelagd plåt används praktiskt taget inte inom byggnadsindustrin idag.

Pliolite

Pliolite är handelsnamn (Goodyear) för polystyrenbutadien, polystyrenakrylat eller vanligen kallad styrenakrylat. Se även styrenakrylat.

Polyester

Tunnskiktsfärg för industriell färgbeläggning av plåt. I vidare bemärkelse ett bindemedel som kan liknas vid en oljefri alkyd.

Polyuretan

Ett för industriell färgbeläggning relativt nytt tunnskiktssystem. Polyuretan framställs genom en reaktion mellan två komponenter bestående av minst två isocyanatgrupper och minst två hydroxylgrupper. Produkter byggda på Polyuretan (uretanharts) har mycket god glans och kulörhärdighet.

PVDF eller PVF2

En tunnskiktsbeläggning för industriell färgbeläggning av plåt. Färgen är en polyvinylidenfluorid.

RAL

RAL är ett färgsystem som utvecklades 1925 av RAL Deutsches Institut für Gütesicherung und Kennzeichnung e.V. för att skapa ett enkelt system för att visa olika kulörer. Det började med 40 kulörer men är numera över 200 i det som kallas RAL Classic och ännu fler i det som kallas RAL Design. Totalt har RAL-systemer en unik kod för cirka 2 000 olika kulörer. (Se NCS).

Rost

Rost är en oxidations-/korrosionsprodukt från stål (järn).

Rostskyddsgrund

En grundfärg med speciell pigmentering som fördröjer rostbildning på stålytor med hjälp av passiverande pigment (aktiva) i motsats till inerta pigment som enbart skyddar fysiskt mot genomträngning av fukt. . I vidare bemärkelse är det en färg speciellt avsedd att hindra eller fördröja metallers korrosion.

Silikonalkyd

Silikonalkyd är modifierad alkyd med silikonharts. Modifieringen ger, rätt formulerad, alkyden förbättrad kulör- och glanshållning. Den är relativt dyr i förhållande till akrylat och alkyd.

Styrenakrylat

Polystyrenakrylat. Även något förenklad benämning på Pliolite (Goodyear), som är en polystyrenbutadien, polystyrenakrylat. Den är även benämnd ”lösningsmedelsakrylat”.

SundaHus

Kommersiellt bolag som erbjuder ett utbud av tjänster för ”medvetna” materialval. Bedömer material i fem klasser: A, B, C+, C- och D. Följer bland annat Kemikalieinspektionens KIFS.

Sweden Green Building Council

Certifierar byggnader avseende hållbarhet. Jobbar med Miljöbyggnad, Breeam-se, Citylab och Leed.

Teknisk livslängd

Till skillnad från estetisk livslängd avser teknisk livslängd den tid under vilken exempelvis ett plåttak eller plåtfasad fyller sin funktion som skydd av en byggnad utan att underliggande material skadas, oavsett hur det ser ut.

Vattenblästring

Rengöring av metallytan genom att en vattenstråle med högt tryck riktas mot ytan. I detta dokument avses ett tryck över 70 MPa (700 bar), SS-ISO 8501-4. Enligt TNC 88 (Tekniska Nomenklaturcentralen) angavs tidigare ”blästring där vatten med små mängder kornigt blästermedel (7 – 15 % av vattenmängden) sprutas mot en yta under högt tryck (7 – 35 MPa)”.

Vidhäftningsgrund

Grundfärg som används på släta och glatta ytor för bättre vidhäftning. Vanliga bindemedelstyper är epoxi, akrylat och polyuretan .

Vitblemma

Korrosionsprodukt på bland annat zinkmetalliserad plåt, felaktigt kallat vitrost. Vitblemma uppstår om kondens och regnvatten samlas på en ny, ren zinkyta och inte kan avdunsta. Vitblemman ska tas bort före målning.

Vitblemmaskydd

Zinkytor skyddas mot vitblemma med kromatering, passivering eller anoljning. Dessa skydd måste avlägsnas helt före målning.

Vitrost

Se Vitblemma.

Våtblästring

Genom vätning av blästermedlet med vatten undviks dammbildning. Se även vattenblästring.

Yttolerant grund

Färgtyp som kan appliceras på rena men icke helt metallrena ytor. Denna färgtyp finns upptagen i Boverkets regler för stålkonstruktioner för målning av stål i bärande konstruktioner.

Zinkfosfat

Vitt rostskyddspigment Zn3(PO4)2.2-4H2O (passiverande) som har blivit ersättare till bland annat zinkkromat och blymönja. Den är kvalitetsmässigt inte likvärdig men med en bättre förbehandling tillräckligt bra. Nya miljöanpassade rostskyddspigment kommer på sikt troligen att ersätta zinkfosfat.

Slutord

Den kanske viktigaste förutsättningen för ett lyckat resultat med målning av takplåt är förbehandlingen.

Det kan inte nog framhållas att underlaget måste vara rent och helt fritt från föroreningar som fett, smuts, salt, färg med dålig vidhäftning och liknande. Härtill kommer konsten att välja rätt tidpunkt med hänsyn till väderutsikterna.

Valet av färgsystem är också avgörande med hänsyn till underlaget. Användning av icke rekommenderade målningssystem kan försämra underliggande färgskikt och få negativa konsekvenser om en ny ommålning erfordras.

Allmänna förutsättningar

Till skillnad från målning inomhus i kontrollerad miljö är målning utomhus många gånger en fråga om fysiska betingelser och meteorologi.

De meteorologiska faktorer som spelar in är temperatur, luftfuktighet och nederbörd. Vid sprutmålning har också vindförhållanden en stor betydelse. Pollenprognoser är ett hjälpmedel. Eftersom förarbetet före målning är det mest tidskrävande och i princip kan utföras i alla väderleksförhållanden gäller det att ta tillvara på de ofta korta perioder under säsongen och dygnet som särskilt lämpar sig för målning. Detta innebär att man ägnar sig åt noggrann rengöring när det är mindre lämpligt att måla och snabbt påför färgen när förutsättningarna är gynnsamma för målning. Tänk dock på att målning måste ske innan underlaget har förorenats på nytt. Detta kan innebära att det i vissa miljöer krävs målning inom 24 timmar efter rengöringen. Förorenat underlag måste tvättas på nytt med rent vatten.

För vattenburna färger gäller generellt att plåtens och luftens temperatur inte får understiga + 10 °C samt att den relativa luftfuktigheten -RH- inte får överstiga 80 %.

För lösningsmedelsburna färger gäller (beroende på färgtyp) + 2 °C som nedre gräns för luftens och plåtens temperatur. Övre temperaturgräns för luft och plåt varierar mellan + 30 – + 50 °C. Vid plåttemperaturer över + 35 °C kan färgen behöva förtunnas för att inte avdunstningen ska ske för snabbt. Målning vid höga temperaturer kan resultera i både en porig yta och dålig vidhäftning. Före all målning gäller det att se till att underlaget i alla delar är torrt och att dagg eller nederbörd inte väntas inom 3 – 6 timmar (alltid längre för vattenburna färger). Se färgtillverkarens anvisningar.

Allmänt

Vid användning av fabriksbelagd plåt är det viktigt att ta del av tillverkarnas krav på såväl konstruktionsutformning som behov av återkommande besiktning och löpande underhåll av plåten.

Dessa krav ligger normalt alltid till grund för hur eventuella garantifrågor behandlas. Nedan lämnas några exempel på hur tillverkarna vill att deras produkter ska användas och skötas.

  • Lutningen på tak ska vara minst 1:10. (~ 5,7°)
  • Plåten ska skyddas mot mekaniska eller kemiska skador.
  • Bearbetningsskador som orsakat genombrutet färgskikt ska bättringsmålas.
  • Vatten ska kunna rinna av fritt från alla ytor.
  • Plåten ska inte lagras eller användas i kontakt med eller i närheten av fuktiga eller korrosiva material.
  • Den fabriksbelagda plåten får inte utsättas för kontakt med koppar, kopparsalter eller vätskeutströmning från kopparrör.
  • Montering och underhåll ska ske på ett fackmannamässigt sätt och i övrigt enligt gällande anvisningar.
  • Ansamlingar av smuts eller andra avlagringar och ytor i regnskugga ska rengöras regelbundet.
  • Kontakt med våt betong, vått trä, mark eller andra våta eller fukthållande ytor ska undvikas.
  • Materialet ska bearbetas inom 6 månader efter leverans från plåtleverantören.

Dessutom måste beaktas att det finns aggressiva miljöer av många olika slag som förkortar livslängden på en färgbeläggning eller målning. När misstanke finns om att miljön där plåten ska användas kan vara eller komma att bli aggressiv, bör plåtleverantören eller specialkunnig person kontaktas för rådgivning. Tänk på att plåt, oavsett målningssystem, färgbeläggning eller metallisering, inte är ett underhållsfritt material utan ett material på fastigheten som, precis som övriga delar, kräver tillsyn och planerat underhåll.

Inom Europa finns branschföreningen European Coil Coating Association – ECCA. Medlemmar är både färg- och plåttillverkare och föreningen ska verka för användningen av fabriksbelagd tunnplåt.

ECCA har sammanställt rekommendationer för hur underhåll och reparationsmålning av fabriksbelagd plåt ska utföras. Denna rekommendation är godkänd av samtliga större bandlackeringsföretag i Europa, samt materialleverantörer. (Se avsnittet ”Målning”.)

Provningsmetoder – allmänt

I samband med målning är det i viktigt att göra vissa kontroller, mätningar eller provningar för att fastställa vissa egenskaper eller förutsättningar.

Det finns flera standardiserade provningsmetoder som kan användas. I nedanstående tabell lämnas exempel på metoder och standarder som ofta åberopas.

Många standarder har omarbetats och fått nya beteckningar på grund av det europeiska standardiseringsarbetet.

Daggpunktsmätning ISO 8502-4. Daggpunktskalkylator. En sådan kan färgtillverkaren ofta tillhandahålla.
Förbehandlingsgrad, stålytans utseende efter förbehandling. ISO 8501-1, (SS 055900) Fotografiska likare. Sa 2, Sa 2,5, Sa 3, St 2, St 3.
Förbehandlingsgrad, tidigare målad ytas utseende efter vattenblästring ISO 8501-4, WA 1, WA 2, WA 2,5.
Föroreningar. Klorider Breslemetoden, ISO 8502-6. Kräver särskild utrustning och erfarenhet.
Glansmätning ISO 2813.
Kulörkontroll Spectrofotometer; Okulärt mot kulörlikare.
Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-1. Del 1 Allmänna principer.
Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-2. Del 2: Blåsbildningsgrad.
AAA BBB
Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-3. Del 3: Rostgrad.
Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-4. Del 4: Sprickbildning.
Nedbrytning av färgskikt ISO 4628-5. Del 5: Flagningsgrad.
Nedbrytning av färgskikt ISO 4628. Kritning.
Relativ luftfuktighet (RH) ISO 8502-4. RH-mätare; Hygrometer.
Kontroll av rengöring, fett och vax Droppa destillerat vatten på den rengjorda ytan. Om vattnet pärlar sig finns det fett eller vax kvar. Flyter vattnet ut och bildar oregelbundna ”pölar” så är ytan fri från vax och fett.
Kontroll av förekomst av kvarvarande kromater på metalliserad plåt Droppa Reagens B på den rengjorda ytan. (Destillerat vatten 40 ml, Natriumhypoklorit (2 %) 30 ml, Isättika 50 ml, Difenylcarbazide 1 g, Saltsyra (koncentrerad) 15 ml, Väteperoxid 5 ml.) Är plåten fri från kromat sker en färgförändring av dropparna mot brunsvart.
Skikttjocklek, torr film ISO 2808, mätning på metalliskt underlag. Det finns flera olika skikttjockleksmätare på marknaden. Tänk på att kalibrering måste ske mot känt underlag för att mätningen ska bli korrekt.
Skikttjocklek, våt film ISO 2808, mätning av våt färgfilm. Särskilda våtfilmsmätare kan färgtillverkaren tillhandahålla.
Temperaturkontroll. Plåt, luft Termometrar.
Vidhäftning ISO 4624, dragprovning.
Vidhäftning ISO 2409, gitterritsprov.
Vidhäftning ISO 16276-2, X-rits med kniv.

Metoder

Vid applicering av färg förekommer det flera olika metoder. Det vanligaste är sprutmålning (när det gäller lite större objekt), målning med pensel och roller fungerar för det mesta också bra.

På många objekt lämpar sig sprutmålning, bäst eftersom det är en rationell och snabb metod. Vissa omständigheter kräver att man arbetar in färgen med pensel. Exempel på ytor och förutsättningar där pensel ska användas är målning av falser, veck, spalter och kanter, samt vid fläckbättring och grundmålning av stålborstade rostiga partier. Av estetiska skäl förekommer även penselmålning av hela objekt, exempelvis kulturobjekt där man vill efterlikna ursprungligt utförande.

En svårighet för den som målar är att med olika hantverksmässiga metoder kunna beräkna vilken skikttjocklek som erhålls. För att kontrollera att beställd skikttjocklek erhålls används våtfilmsmätare och torrfilmsmätare. Med viss erfarenhet kan man se på färgens utflytning samt åtgång per känd area hur tjocka skikt man lagt på.

Exempel: 100 m2 plåtyta målas med 20 liter färg. Färgen har en torrhalt (den del av en färg som inte avdunstar) på 50 %. Med dessa förutsättningar kan man säga att det teoretiskt ligger 200 μm våt färgfilm på ytan. Efter avdunstning av vatten eller lösningsmedel så återstår 50 %, det vill säga 100 μm torr färgfilm. I praktiken finns det alltid ett visst spill som kan variera mellan 20 – 50 %. I detta exempel räknar vi med 20 % spill vilket ger en genomsnittlig torr filmtjocklek på 80 μm. När man mäter skikttjockleken på denna yta kommer den att variera mellan 60 och 100 μm. Den som upprättar en målningsbeskrivning för ett objekt kan också ange skikttjocklekens övre och nedre tolerans.

Allmänt

Den mest avgörande delen av ett målningsarbete är förbehandlingen.

Hur vet man att det är rent? Hur vet man att all dåligt vidhäftande färg har avlägsnats? Lämpar det sig och kan man lämna garantier på tidigare målning som ett underlag för ommålning? Hur länge kan taket stå omålat efter förbehandling? Vilka förbehandlingsmetoder kan tillämpas på det aktuella objektet? Många av dessa frågor besvaras med erfarenhet och inte med generella rekommendationer i broschyrer eller liknande. De säkraste resultaten erhålls alltid om all tidigare färg avlägsnas före ommålningen. I många fall är det dock kostnads- eller miljömässigt omotiverat med total borttagning av tidigare färgskikt vilket i sig medför att några långtgående garantier normalt heller inte kan ges.

Allmänt

Det finns stor kunskap och mycket erfarenheter om plåtfärg. Det gäller bara att hitta kunskapen och undvika osakligheterna.

Trots de rätta kunskaperna finns det ett antal osäkra faktorer vid all målning och i synnerhet vid utvändig målning. Detta gäller inte minst vid utvändig målning på gamla färgskikt. Om det inte med säkerhet går att fastställa vad underlaget som ska målas om består av, är oddsen för ett lyckat resultat försämrade. Om det råder osäkerhet om hur tidigare målningar har utförts, bör färger med starkare lösningsmedel än lacknafta inte användas. Tänk på att ju längre torktid en färg har desto viktigare är det att ta hänsyn till väderleksprognoserna.

Målning måste utföras direkt efter förbehandlingen. Det är dock viktigt att ytan får torka före målning.

Efter all form av blästring av stålplåt kan den metallrena, delvis stålrena, ytan lätt angripas av rost om den inte målas innan det hinner komma regn eller dagg. Planera och anpassa därför arbetet till väderleksförhållandena. Kontrollera också uppgifterna i färgtillverkarens produktblad.

I detta avsnitt lämnas exempel på vanliga behandlingar som kan vara lämpliga vid olika underlag och förutsättningar. Färgerna är numrerade enligt nedanstående tabell. Utöver detta kan färgfabrikanter även ha andra system som inte redovisas i detta kapitel.

Färger för platsmålning av plåt

Målning på olika underlag

Rostiga ytor

Grundfärg (B.1, B.2, C.4) 40 μm
Totalt 40 μm

Eller enligt fabrikantens anvisningar. Beroende på val av grundfärg följer komplett målningssystem, som bör vara minst 120µm, men i många fall 160µm. På marknaden förekommer vattenburna rostskyddspigmenterade akrylatgrundfärger (C.4) som kan användas om rosten helt avlägsnats, och i annat fall rekommenderas B.1 eller B.2

Fabriksbelagd plåt

I nedanstående behandlingssystem förekommer behandlingar inom [ ]. Detta innebär att behandlingen inte är obligatorisk utan krävs i vissa fall.

Där färgtyp anges med till exempel A avses alla med A betecknade färgtyper. Om A.1 anges avses endast denna färgtyp.

Underlag av plastisol (intakt färgskikt)

Alternativ 1

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg (C.1, C.4) 40 μm
Täckfärg (C.1) 40 – 50 μm
Totalt 80 – 90 μm

Alternativ 2

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Täckfärg (C.1, J) 60 μm
Totalt 60 μm

Underlag av plastisol (flagade, matta, tunna färgskikt)

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg på metallrena ytor, (C.4, D, G) 15 – 50 μm
Täckfärg, (C.1 – C.3, J ) 50 – 80 μm
Totalt 100- 130 μm

Anmärkningar:

  • Marin-, och speciellt västkustmiljö, C4 enligt ISO 12944-2018, kan kräva ett extra täckfärgsskikt, totalt 160 µm.
  • I det fall vidhäftningsgrund G används, räknas detta skikt inte in i totalt skikt, då den endast ska främja vidhäftning i ca. 15 µm.

Underlag av polyester, akrylat, metallack, polyuretan

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

[Grundfärg (hela ytan) (C.1, C.4, G) 15 – 50 μm]
Täckfärg (A.1, C.1 – C.3, J) 50 – 60 μm
[Täckfärg (A, C, J) 40 μm]
Totalt 50 – 140 μm

Anmärkningar:

  • 140 – 160 μm är nödvändigt i kustklimat, C4 enligt ISO 12944-2018,  och i industriatmosfär.
  • Grundfärg som rekommenderas är av typ vidhäftningsgrund och kan behöva kompletteras med rostskyddsgrund fläckvis. På aluminiumplåt räcker det med vidhäftningsgrund.
  • Under vissa förutsättningar kan grundfärg uteslutas. Kontrollera med färgleverantören.
  • Vid val av C.2 produkt i detta system, kan systemet modifieras, så att man lägger 80 + 80µm, eller enligt varje fabrikants rekommendationer.
  • Min 50 µm täckfärg förutsätter att underlaget är intakt, och endast ska målas om av estetiska själ. I annat fall gäller 100 µm som min totalskikt.

Underlag av PVDF

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg (hela ytan) (G) 15 – 40 μm
Täckfärg (C.1, J) 40 – 60 μm
[Täckfärg (C, J) 40 μm]
Totalt 80- 120 μm

Anmärkningar:

  • Endast förbehandlingen skiljer från föregående behandling.
  • 140 μm är nödvändigt i kustklimat, C4 enligt ISO 12944-2018, och i industriatmosfär.
  • Bästa tänkbara färg från kulör- och glanshärdighetssynpunkt bör användas, eftersom den ursprungliga beläggningen har valts med hänsyn till hög kulör- och glanshärdighet. Här är till exempel polyuretan av god kvalitet det bästa alternativet.
  • I det fall vidhäftningsgrund G används, räknas detta skikt inte in i totalt skikt, då den endast ska främja vidhäftning i ca. 15 µm.
  • På aluminiumplåt räcker det med vidhäftningsgrund.
  • Om ett helt vattenburet system av miljöskäl måste användas, måste hela ytan mycket noggrant ruggas/slipas/svepblästras och grundfärg C.4 + täckfärg C.1 användas.

Metalliserad plåt

Underlag av ny plåt (zink, aluminium/zink)

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg (hela ytan) (C.1, D.1, G) 15 – 40 μm
Täckfärg (A.1, C.1 – C.3, J) 40 – 50 μm
[Täckfärg (A, C, J) 40 – 50 μm]
Totalt 80 – 120 μm

Anmärkningar:

  • Minimum 120 – 160 μm är nödvändigt i kustklimat, C4 enligt ISO 12944-2018, och i industriatmosfär. Låglutande tak kräver tjockare färgfilm
  • Grundfärg som rekommenderas ska vara av typ vidhäftningsgrund.
  • Vid val av C.2 produkt i detta system, kan systemet modifieras, så att man lägger 80 + 80µm, eller enligt varje fabrikants rekommendationer.
  • I det fall vidhäftningsgrund G används, räknas detta skikt inte in i totalt skikt, då den endast ska främja vidhäftning i ca. 15 µm.

Fabriksgrundad plåt (polyestergrund)

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg (hela ytan) (B.1, C.4, D, G, J) 15 – 40 μm
Täckfärg (A.1, C.1 – C.3, J) 40 – 50 μm
[Täckfärg (A, C, D, I, J) 40 – 50 μm]
Totalt 80 – 140 μm

Anmärkningar:

  • Minimum 120 μm är nödvändigt i kustklimat, C4 enligt ISO 12944-2018, och i industriatmosfär.
  • Grundfärg som rekommenderas ska vara av typ vidhäftningsgrund och kan behöva kompletteras med rostskyddsgrund fläckvis.
  • Vissa plåt- och färg tillverkare rekommenderar samma färg som grund- och täckfärg. På Polyestergrundad plåt kan detta vara acceptabelt. Kontrollera förutsättningarna med färgleverantören.
  • I det fall vidhäftningsgrund G används, räknas detta skikt inte in i totalt skikt, då den endast ska främja vidhäftning i ca. 15 µm.

Platsmålad plåt

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg (B.2, C.4, D) 40 μm
Täckfärg (A.1, C.1 – C.3, E) 40 μm
[Täckfärg (A.1, C.1 – C.3, E) 40 μm]
Totalt 80 – 120 μm

Anmärkningar:

  • Antal skikt beror på i vilken miljö plåten finns, samt hur nedbruten den tidigare målningen är. Minsta totala skikt ska vara ~ 80 μm om det finns ett intakt metalliseringsskikt. Om plåten ursprungligen är ”svartplåt” erfordras minst 160 μm. Minimum 120 μm är nödvändigt i kustklimat, C4 enligt ISO 12944-2018, och i industriatmosfär vid intakt zinkskikt.
  • Alkydfärg ska vara av långoljetyp och bör ha rostskyddspigmentering.
  • Kulturminnesobjekt behandlas enligt särskilda direktiv och anvisningar från Riksantikvarieämbetet och byggnadsantikvarierna.
  • Beroende på tidigare målning kan helt andra system krävas. Kontrollera med färgtillverkaren.
  • Grundfärg B.2 används endast på rostiga ytor.

Aluminiumplåt

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg (hela ytan) (C.4, D, G) 15 – 40 μm
Täckfärg (C.1 – C.3, J) 40 μm
[Täckfärg (A, C, J) 40 μm]
Totalt 55 – 120 μm

Kopparplåt

Målning

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg (hela ytan) (D, F, G) 15 – 40 μm
Täckfärg (A, C, D, I) 40 μm
[Akrylat/Alkyd, täckfärg (A, C, D) 40 μm]
Totalt 55 – 120 μm

Klarlackering

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Polyuretan klarlack, (I, J) 40 μm
Polyuretan klarlack, (I, J) 40 μm
Totalt 80 μm

Patinering och förgyllning

För närmare information om grönpatinering och andra ytbehandlingsmetoder såsom förgyllning hänvisas till tillverkarna av kopparplåt.

Rostfri plåt

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg (hela ytan) (C.4, D, G) 15 – 40 μm
Täckfärg (A.1, C.1, J) 40 μm
[Täckfärg (A.1, C.1, J) 40 μm]
Totalt 55 – 120 μm

Klarlackering

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Klarlack, (I, J) 40 μm
Klarlack, (I, J) 40 μm
Totalt 80 μm

Titanzinkplåt

Förbehandling enligt tidigare avsnitt

Grundfärg (C.4, D, G) 15 – 40 μm
Täckfärg (A.1, C.1, J) 40 μm
[Täckfärg (A.1, C.1, J) 40 μm]
Totalt 55 – 120 μm

Årlig kontroll

Kontroll av fasader och tak med fabriksbelagd plåt bör utföras en gång per år.

Behovet av kontroll kan dock variera i olika miljöer och bör kontrolleras i plåtleverantörens/ målningsentreprenörens leverans- eller garantivillkor.

Vid, den i normalfallet årliga, kontrollen bör följande beaktas:

  • ta bort löv, gräs, jord och andra föroreningar från plåtytorna
  • rensa eventuella stopp i vattengångar för att undvika kvarstående vatten eller risk för översvämning
  • rengör fasadplåt som inte sköljts av på naturlig väg av regnvatten, till exempel under takutsprång eller andra regnskyddade partier. Detta är särskilt angeläget på västkusten på grund av saltvatten. Dessa ytor försämrar inte bara byggnadens utseende utan medför även att färgbeläggningen kan brytas ner i förtid och orsaka korrosionsskador
  • undersök om det finns mekaniska skador, till exempel repor som kan förorsaka tidig nedbrytning av beläggningen eller korrosion av plåten.