Sammanfattning

Då metaller produceras och används i Sverige och utomlands för olika ändamål frigörs mindre restmängder som transporteras till den svenska miljön.

Dessa utsläpp härrör från källor av mycket olika karaktär.

De kan indelas i punktkällor och källor för metallspridning via slitage eller läckage vid användning av varor och produkter. Med punktkällor avses utsläpp till luft från industriell verksamhet och energigenerering samt utsläpp via avloppsvatten från industrier och kommunala reningsverk.

Besiktning och analys

I ett planerat underhåll bör en årlig besiktning göras av konditionen hos de målade eller fabriksbelagda plåtytorna.

Med en sådan årlig besiktning finns möjligheter att i tid uppmärksamma och rätt bedöma vilka åtgärder som är mest lämpliga för att underhållet på sikt inte ska bli allt för kostsamt. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att om en ommålning sker innan den ursprungliga färgbeläggningen brutits ner allt för mycket kan ommålningen ske på ett betydligt billigare och enklare sätt än om nedbrytningen gått allt för långt. Har nedbrytningen av det ursprungliga färgskiktet gått för långt måste detta tas bort innan en ommålning kan ske. När det gäller plastisoler som ursprungligen belagts i skittjocklekar mellan 175 och 200 μm bör kvarvarande skikttjocklek vara minst 140 μm för att ommålning ska rekommenderas. En bedömning som gjorts 2019 säger att endast 30-40% av all ommålning, sker på plastisolbelagda tak.

En lämplig tidpunkt för besiktning är tidigt på våren, då vinterns härjningar och den föregående sommarens nedbrytande verkan sammantaget kan bedömas. Att utföra besiktningen tidigt på våren är dessutom viktigt med tanke på att eventuell bättringsmålning eller ommålning helst bör ske under perioden maj – september.

Inledning

Detta kapitel behandlar målning av byggnadsplåt. Beroende på typ av material och förutsättningar för målningsarbetet, finns många faktorer som måste beaktas.

Det finns även skillnader i metoder om plåten är fabriksbelagd eller om plåten målats på byggplatsen.

Kapitlet behandlar huvudsakligen metalliserad stålplåt eftersom det är det material som normalt måste målas eller färgbeläggas för att förstärka korrosionsskyddet.

Plåt har använts i flera sekel och är därför ett taktäckningsmaterial med traditioner. Men som med alla traditionella material och metoder, har även plåtmaterialen förändrats och metoderna att lägga tak rationaliserats.

Från början använde plåtslageriet på 1700-talet svartplåt. Svartplåt saknar dock korrosionsskydd varför den måste målas för att förhindra en allt för snabb korrosion. Tekniken att metallisera stålplåt med zink från 1890-talet har avsevärt förbättrat korrosionsskyddet. Idag levereras normalt stålplåt som är metalliserad med zink eller aluminium- zink. Även zink korroderar, om än betydligt långsammare än obehandlat stål. För att förhindra denna korrosion målas den metalliserade plåten.

Att måla direkt på svartplåten fungerade relativt bra men i och med att stålplåten metalliserades uppstod vissa problem med målningen. Dels skyddas zinkskiktet mot oxidering (vitblemma) med hjälp av ett lagringsskydd dels är ytan mycket slät och alkalisk. Dessa förutsättningar kräver att en mycket noggrann förbehandling utförs, samtidigt som lämpliga färgsystem måste användas. Ett alternativ som använts är att låta plåten åldras genom att den får stå omålad minst två år. Denna metod är i dag inte ett alternativ, då moderna mindre miljöbelastande lagringsskydd försämrar målningsförutsättningarna i många år. Att vänta för länge innan plåten målas kan dock leda till att zinkskiktet korroderat för mycket och att det ändå krävs en omfattande förbehandling för att målning ska kunna ske med ett bra resultat. I slutet av 1950-talet lanserades den fabriksbelagda plåten, som idag är den helt dominerande typen av metalliserad stålplåt. Platsmålning av nya tak förekommer huvudsakligen på kulturhistoriska byggnader. Genom tillkomsten av den industriellt fabriksbelagda plåten ökade kulörutbudet och därigenom även användningen av plåt, inte minst på fasader.

En annan fördel är den stora kostnadsbesparing som erhålls genom att använda fabriksbelagd plåt i stället för att platsmåla. Miljö- och kvalitetsmässigt är också industriell färgbeläggning att föredra, bland annat eftersom den sker under mycket kontrollerade former där lösningsmedel inte släpps ut i atmosfären utan förbränns.

Även aluminiumplåt färgbeläggs för att åstadkomma olika kulörer. Det förekommer även att rostfri stålplåt, kopparplåt och titanzinkplåt målas.

Av korrosionsskäl erfordras normalt inte någon målning av dessa metaller.

Men inte heller den industriellt fabriksbelagda plåten är ett underhållsfritt material. Varje byggnadsmaterial, inte minst målade ytor utomhus, kräver ett kontinuerligt underhåll. Det är många som har gjort jämförelsen mellan målning av takplåt och billackering, en jämförelse som kan ge en ökad förståelse för synen på underhåll och korrosionsskydd av plåt. Jämför man de värden som ska skyddas, kvalitetskraven på den målade ytan, underhåll och förväntad livslängd, bör resultatet bli en positiv syn på underhållsmålning av plåttak och fasader.

Takavvattning

Vattengångar är utsatta delar på ett tak. Vatten – och på vintern även snö och is – nöter på taktäckningen.

I svåra fall kan en olämpligt utformad ränndal sprängas sönder av is. Skräp och annat samlas också lätt i rännor och vid brunnar som kan medföra stopp, med åtföljande risk för kvarstående vatten. Kvarstående vatten påskyndar olika nedbrytningseffekter och innebär också en risk för vattentryck över falser, skarvar och anslutningar, ett vattentryck som på sikt inte så sällan leder till läckage.

Boverkets Byggregler (BBR) 2014. Inledning

TAKSÄKRHET

Hela avsnitt 8:24 har omarbetats i enlighet med den struktur som övriga delar av Boverkets Byggregler har (BFS 2008:6), det vill säga funktionskrav med förslag till lämplig verifiering i allmänna råd.

Att gällande föreskrifter ändrats till råd innebär inte att kravnivån ändrats men möjliggör teknisk utveckling inom området.

Det åligger byggherren att visa att en alternativ lösning ger samma skydd som den lösning som nämns i rådstexten.

Från och med 1 juli 2014 har BBR:s avsnitt 8:241, 8:242, 8:2422 och 8:2431 ändrats och inarbetats i detta kapitel.

Reglerna har anpassats till:

Hur man tar sig upp på taket                  

Hur man rör sig längs taket

Hur man utför arbete vid arbetsstället

Reglerna är uppdelade i tre huvudområden med föreskrifter enligt angivna underrubriker:

8:241 Allmänt

Under allmänt anges portalkrav.8:242 Tillträdesanordningar, fast säkerhetsutrustning och fasta arbetsställen

8:243 Skyddsanordningar

Inledning

Detta kapitel om taksäkerhetsanordningar utgör ett led i plåtslageribranschens fortsatta ansträngningar med att informera inom taksäkerhetsområdet för att minska och eliminera olycksfallsriskerna.

Avsnittet i Boverkets Byggregler (BBR) 8:24 ”Taksäkerhet” är en överarbetad version av den senaste utgåvan av den populära branschbroschyren med samma namn.

Under Allmänna Råd och krav har, som ett komplement till BBR, dels ägnats särskild uppmärksamhet åt utförande, montering och infästning av taksäkerhetsanordningar inklusive nya produkter, dels redovisats erfarenheter från byggforskningsprojektet ”Infästning av takskyddsanordningar”. Hänsyn har även tagits till nya europastandarder och BBR gällande från och med 1 juli 2014.

Byggnadsplåtslageribranschens syfte med sitt utvecklingsarbete inom taksäkerhetsområdet har varit att få fram säkra och beständiga anordningar för att ytterligare öka säkerheten för dem, som har taket som arbetsplats. Att minska antalet ingående komponenter i det ständigt utökade sortimentet på marknaden har också ingått i den långsiktiga strategin. Vidare har man genom information försökt åstadkomma förbättringar. Genom påverkan på myndigheter och samverkan med tillverkningsindustrin strävar man efter att få en god arbetsmiljö på taken tillsammans med god funktion, ett gott utseende och en god ekonomi under takets livslängd.

Taksäkerheten har länge varit mycket eftersatt. Genom riksdagsbeslut har regeringen emellertid 1985 utfärdat ändringar i byggnadsstadgan från 1959. Ändringarna hade till följd att kravet vid nybyggnad och upprustning av befintliga tak skärptes väsentligt. Från den 1 januari 1986 innebär ändringarna att en person säkert ska kunna ta sig upp på och ner från taket. Vidare ska denne kunna förflytta sig från uppstigningsstället till taknock eller skorsten på ett säkert sätt. Slutligen ska denne kunna förflytta sig i sidled på taket och kunna fästa säkerhetslina i förankringsanordning längs taknocken för arbete på takfallen ner till takfoten eller för servicearbeten. Se bildpresentationen under avsnittet ”Söknyckel för nödvändiga taksäkerhetsanordningar”.

Den gjorda formuleringen ”uppenbart onödigt” under Allmänt och råd i nu gällande BBR har föranlett onödigt olika tolkningar när kravet på fasta tillträdesanordningar är rimligt i enskilda fall. När kan särskilda anordningar för tillträde och förflyttning på tak på en byggnad, vars yttertak någon gång måste beträdas av en person, anses vara uppenbart onödiga? Syftet med dessa säkerhetsanordningar är ju att ge skydd mot personskada vid arbete på tak.

Enligt Arbetsmiljöverkets remissvar på Boverkets Byggregler så motsätter de sig skrivningen att det kan anses onödigt med säkerhetsanordningar på tak. Någon gång ska alltid någon dit enligt Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket skärper reglerna vid yrkesmässigt arbete på tak från och med 1 januari 2015. Kraftfulla sanktionsavgifter kommer då att gälla vid brott mot föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete.

Sammansatta detaljer och hänvisningar

Här följer ett antal principritningar på sammansatta detaljer som komplement till figurerna i AMA Hus . Dessa ritningar är endast typlösningar som måste anpassas från fall till fall. Beteckningen RA syftar på Råd och anvisningar till AMA Hus. Dessa figurer måste föreskriva särskilt i beskrivningen.

Vid val av lösning måste hänsyn tas till bland annat material, taklutning och inte minst klimatiska förutsättningar. Invändiga avlopp och försänkta ränndalar är exempelvis känsliga för isbildning eller ansamling av löv och skräp. Det är också viktigt att plåtmaterialet ges nödvändig rörelsemån. Beakta rörelsebehovet där rörelser sker i flera riktningar.

Klicka på rubriken ”Sammansatta detaljer” nedan för hänvisningar. Använd förstorningsglaset för att utforska bilden.

Inledning

Vid utformning och utförande av plåtkonstruktioner är det nödvändigt att ta hänsyn till de rörelser och krafter som kan uppstå på grund av temperaturskillnader.

Skillnader i temperaturen kan dels ge rörelser i det enskilda materialet dels skilda rörelser mellan olika byggnadsdelar.

En fasadbeklädnad eller taktäckning kan utsättas för mycket stora temperaturväxlingar under såväl ett enskilt dygn som under ett år.

I detta kapitel redovisas på vilket sätt plåt påverkas vid temperaturskillnader. Vidare redovisas även vilka temperaturer som kan uppstå under olika årstider. Kännedomen om detta är nödvändig för att på rätt sätt kunna dimensionera rörelsefogar samt utforma detaljer när plåt används som taktäckning eller väggbeklädnad. För dimensionering av bärverk, åsar med mera hänvisas till gällande Eurokoder samt de anvisningar som tillverkarna tillhandahåller.

Slutsats

Valet av fästdon är en viktig fråga för en byggnads totala livslängd.

En rad viktiga funktioner ska vara uppfyllda för att fästdonet ska fungera på bästa sätt. Självfallet ska det hålla för alla förväntade laster men också erbjuda tillfredsställande täthet, bra monteringsmöjligheter samt vara estetiskt tilltalande.

En grundbult inom all infästningsteknik är att fästdonet har längre livslängd än det material som ska fästas in. Därför är fästdon av rostfritt stål alltid att föredra vid användning utomhus.