Skriv ut

Underlag för fönsterbleck och lister

 

Infästning av fönsterbleck, lister och dylikt är en ofta förbisedd detalj inte minst på grund av bristfälliga underlag.

I språng används i huvudsak två utföranden för infästning:

  • intermittenta fästbleck eller
  • kontinuerliga fästbleck.

För alla dessa utföranden krävs att det finns ett underlag som medger infästning. I många fall kan det inträffa att fönsterblecken belastas vid till exempel fönsterputsning. Detta ställer krav på att underlaget är så stabilt att blecket inte kan tryckas ner. Ett bristfälligt underlag ger ofta problem med såväl infästning som skarvning av bleck i de fall detta erfordras med hänsyn till längd på bleck. Det senare är naturligtvis ett större problem vid genomgående fasadlister där skarvning av bleck inte kan undvikas.

Underlag som möjliggör infästning av bleck och lister är bland annat:

  • betong
  • massivt tegel
  • trä

I vissa lägen kan även plåt i form av ett perforerat fästbleck användas. Detta främst tillsammans med sekundär tätning. Se figur 6:2 och bild 6:20. Detta förekommer ofta vid fasader med puts på isolering där det tidigare har använts trådklammer för att fästa fönsterbleck i språng.

Vid fönsterbleck – särskilt vid ombyggnad – består underlaget i många fall av håltegel eller tjocka murbruksavjämningar. Vid håltegel kan infästningen hamna i ett hål. Vid påverkan på blecket kan bruk och plugg lossna och ramla ner. Om infästningen hamnar mellan hålen i teglet finns det risk att teglet spräcks.

Det är bättre att göra infästningen i stötfogen som dock kan vara svår att exakt lägesbestämma. Kalkcementbruk eller cementbruk ger bättre hållfasthet än kalkbruk. Förslagsvis bör tegelskiftet närmast under blecket vara av massivt tegel. Vid tjocka murbruksavjämningar kan det hända att fästdon och plugg knappt når teglet och hållfastheten i infästningen blir dålig.

Ett vanligt sätt som numera används ofta vid murverk är att använda inmurningsklammer för infästning av fönsterbleck och fasadlister.

Fönsterbleck ska utföras med minsta lutning1:4 (14 grader). Vid fasad med puts ska minsta lutning vara 1:3 (18,4 grader). Vid ombyggnader kan det bli aktuellt med lägre lutning.

Bild 6:23. Inmurningsklammer. Foto: Torbjörn Osterling.Bild 6:23. Inmurningsklammer. Foto: Torbjörn Osterling.
Bild 6:24. Inmurningsklammer. Fönsterbleck fästs med trycktät blindnit av rostfritt stål till fästbleck. Foto: Torbjörn Osterling.Bild 6:24. Inmurningsklammer. Fönsterbleck fästs med trycktät blindnit av rostfritt stål till fästbleck. Foto: Torbjörn Osterling.
Figur 6:9. Inmurningsklammer. Figur AMA JT-.521/3 i AMA Hus 21.Figur 6:9. Inmurningsklammer. Figur AMA JT-.521/3 i AMA Hus 21.
Bild 6:21. Intermittenta fästbleck för infästning av fönsterbleck vid träfasad.Bild 6:21. Intermittenta fästbleck för infästning av fönsterbleck vid träfasad.
Bild 6:22. Perforerat fästbleck. Här syns även en del av den sekundär tätning. Foto: Torbjörn Osterling.Bild 6:22. Perforerat fästbleck. Här syns även en del av den sekundär tätning. Foto: Torbjörn Osterling.